Hållbarhetsrapportering och klimatkompensation – vad är avdragsgillt?

Det är glädjande att se att allt fler företag arbetar aktivt med hållbarhet, både för att stärka sitt varumärke och för att möta lagkrav. Men vad gäller egentligen kring avdragsrätten för hållbarhetsrapportering och klimatkompensation? Här reder vi ut vad som är avdragsgillt – och hur det ska hanteras i bokföringen och årsredovisningen.

Kostnader för hållbarhetsrapport och klimatbokslut – fullt avdragsgilla

Arbete med hållbarhetsrapporter, klimatbokslut eller andra miljörelaterade analyser räknas som vanliga konsulttjänster kopplade till företagets verksamhet. Det innebär att dessa kostnader är helt avdragsgilla.

Exempel på bokföringskonto: 6540 Konsultarvoden eller 6590 Övriga externa tjänster.

Detta gäller oavsett om rapporten är ett lagkrav eller görs frivilligt.

Klimatkompensation – när är den avdragsgill?

Klimatkompensation är avdragsgill när den har en tydlig koppling till företagets affärsverksamhet.
Det kan handla om att klimatkompensationen:

• används som en del av marknadsföringen,
• knyts till företagets produkter eller klimatmål,
• ingår i en certifierad insats som stärker företagets miljöprofil.

Detta slogs fast i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2018 ref. 55), och Skatteverket följer samma linje.

Exempel på bokföringskonto:  6590 Övriga externa tjänster (om kopplat till verksamheten) eller ett marknadsföringskonto när syftet är att stärka företagets varumärke.

När är klimatkompensation inte avdragsgill?

Klimatkompensation räknas inte som avdragsgill om den:

• betraktas som en gåva,
• saknar koppling till företagets verksamhet,
• inte används inom kommunikation eller marknadsföring.

Det kan t.ex. vara bidrag till ideella organisationer där ingen faktisk tjänst utförs som gynnar verksamheten.

Exempel på bokföringskonto: 6992 Ej avdragsgilla kostnader

Hur ska detta synas i årsredovisningen?

Det beror på om företaget har ett lagkrav på hållbarhetsrapport eller gör hållbarhetsarbetet frivilligt.

Företag som gör hållbarhetsarbete frivilligt

Om ni inte omfattas av lagkravet men ändå arbetar med klimatmål eller klimatkompensation kan ni lämna hållbarhetsupplysningar i förvaltningsberättelsen. Det är då viktigt att komma ihåg att innehållet i förvaltningsberättelsen ska ge en rättvisande bild av företagets prestation och att informationen ska vara begriplig, tillförlitlig, relevant och väsentligt.

Ni kan lämna hållbarhetsupplysningar i förvaltningsberättelsen genom att lägga in en kort text i förvaltningsberättelsen under en särskild rubrik, exempelvis “Hållbarhetsupplysning”. Där kan ni beskriva:

• ert klimatavtryck (om det är beräknat),
• mål och åtgärder,
• eventuell klimatkompensation.

Har ni mer information på hemsidan kan ni gärna hänvisa dit.

Om ni har en vald revisor behöver ni dock vara medvetna om att även informationen i förvaltningsberättelsen omfattas av revision. Då kan det istället vara aktuellt att upprätta en separat hållbarhetsredovisning, enligt exempelvis VSME.  Emellertid rekommenderar FAR att företag som väljer att upprätta en separat hållbarhetsredovisning bör upplysa om detta i förvaltningsberättelsen med en kort sammanfattning, samt ange var redovisningen kan läsas. En separat frivillig hållbarhetsredovisning kan man välja att granska genom att  en revisor använder RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsinformation.

Det är också viktigt att komma ihåg att om ett företag frivilligt väljer att upprätta en rapport som motsvarar lagkraven i ÅRL 6 kap. 12 § och rubricerar denna som en hållbarhetsrapport, ska den också innehålla alla lagstadgade upplysningar. Säkrast kan därför vara att benämna rapporten hållbarhetsredovisning (vilket är den frivilliga varianten) och utgå från en anpassad standard, som exempelvis VSME.

Företag som omfattas av kravet på hållbarhetsrapport

Om företaget uppfyller kriterierna för lagstadgad hållbarhetsrapport — exempelvis större företag eller noterade små/mellanstora företag — ska rapporten:

• upprättas enligt lag, (ÅRL) och ESRS-standarderna (European Sustainability Reporting Standards).
• ingå som en del i den formella årsredovisningen (med vissa undantag under en övergångsperiod).
• granskas av revisor, som även lämnar ett uttalande. Bestyrkandeuppdraget innebär att revisorn uttalar sig med begränsad säkerhet, till skillnad från revisionsuppdrag som ger ett uttalande med rimlig säkerhet (med vissa undantag under en övergångsperiod).

Innan en särskild granskningsstandard finns på plats gäller FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Upplevs detta som rörigt? Ja, det är det. Utvecklingen går snabbt framåt på området, både vad gäller redovisning av hållbarhetsarbete och hur det ska granskas.

Revideco hjälper dig gärna vidare

Hållbarhet är ett område som är relativt nytt för många, och där det nu börjar ske förändringar i krav och rapporteringar. Många företag upplever att det kan vara svårt att veta var man ska börja. Eller hur man ska ta det redan påbörjade arbetet vidare. Hos oss finns konsulter med särskilt intresse och fördjupad kunskap inom området, och vi lär oss tillsammans med våra kunder.

Om du funderar på hur hållbarhetsarbete eller klimatrelaterade frågor påverkar just ditt företag – eller bara vill bolla tankar – är du varmt välkommen att höra av dig. Vi hjälper dig gärna att hitta rätt väg framåt.