Slutligt förslag – Nya 3:12 reglerna med exempel!

Processen kring förändringen av de så kallade 3:12-reglerna går framåt! Nu har det slutliga förslaget på förändringar publicerats av regeringen. Ett ikraftträdande av det nya förslaget föreslås till 1 januari 2026.

Som vi har skrivit om tidigare tillsatte regeringen en utredning för att undersöka hur fåmansföretagarreglerna, de så kallade 3:12-reglerna, skulle kunna förenklas och förbättras. Nu har man alltså kommit så långt att det finns ett slutligt förslag.

Den viktigaste förändringen i det slutliga förslaget handlar om beräkningen av hur mycket utdelning och kapitalvinst som kan beskattas till 20 procent. Som 3:12-reglerna ser ut idag räknar man ut det lågbeskattade gränsbeloppet genom antingen en förenklingsregel eller en huvudregel. I det slutliga förslaget slås dessa ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare vid beräkningen av gränsbelopp för lågbeskattad utdelning och kapitalvinst.

I den gemensamma regeln används:

• ett grundbelopp,
• ett lönebaserat utrymme
• och ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr.

Beräkningen förenklas också genom att både fyraprocentsspärren och lönekravet tas bort och ersätts med ett schablonmässigt löneavdrag på åtta inkomstbasbelopp som ska göras för varje delägare. Av förenklingsskäl föreslås även att sparade utdelningsutrymmen ska föras vidare till senare beskattningsår utan ränteuppräkning.

Grundbeloppet består av fyra inkomstbasbelopp som ska fördelas utefter ägarandel (4 Ibb 2025: 322 400 kr). Delägare som äger andelar i mer än ett bolag får bara tillgodoräkna sig ett grundbelopp och ska därför fördela grundbeloppet mellan bolagen om det totala beloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp. Fördelningen mellan företagen ska ske i proportion till ägd andel i respektive bolag.

Förutom grundbeloppet får alla delägare tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkningen av gränsbeloppet, till skillnad från tidigare. Det lönebaserade utrymmet som kan läggas till grundbeloppet beräknas på lönerna i företaget och dess dotterbolag.

Dock behåller man regeln om att löneunderlaget får vara max 50 gånger den egna eller närståendes lön. Det lönebaserade utrymmet ska sedan vara 50 procent av den del av delägarens andel av löneunderlaget (kontant utbetalda bruttolöner i bolaget och dess dotterbolag) som överstiger åtta inkomstbasbelopp (dvs det som är det schablonmässiga löneavdraget). Förslaget innebär också att den särskilda definition av dotterbolag som tidigare har använts vid beräkning av det lönebaserade utrymmet slopas, förutom i den del som gäller svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.

Exempel på de nya reglerna och lågbeskattad utdelning

För en jämförelse mellan gamla och nya 3:12 regler ges nedan exempel som förhoppningsvis kan ge en fingervisning om hur de nya beräkningarna skiljer sig från de som görs idag.

Exempel 1: Enmanskonsulten

Endast ägare och ägarlön.

Lön 2025: 643 000 kr (just under brytpunkten för statlig skatt)

Enligt gamla reglerna, huvudregeln (då schablonbeloppet endast är 209 550 kr):

Beräkning för inkomstår 2025 enligt huvudregeln blir då nedan:

Lönebaserat utrymme = 50% av totala löner.

50% av 643 000 = 321 500 kr

Lågbeskattat utdelningsutrymme gamla regler: 321 500 kr

Enligt de nya reglerna, gemensam regel:

Lön 2025: 643 000 kr

Grundbelopp (istället för schablonbelopp) på 4 IBB: 322 400 kr

Lönebaserat utdelningsutrymme: 643 000 x 50% =  321 500 kr

Löneavdrag (8 IBB): -644 800 kr

Lågbeskattat utdelningsutrymme nya regler: 322 400 kr

Kommentar: pga löneavdraget raderas möjligheten till lönebaserat utdelningsutrymme enligt de nya reglerna. I princip oförändrad situation. Liksom tidigare så skulle ytterligare löner i bolaget öka utdelningsutrymmet. Notera att varje krona över löneavdraget (8 IBB, 2025: 644 800 kr) som ägaren tar ut i bruttolön ger ägaren 50 öre per krona i ökad gränsbelopp för skattebillig utdelning.

Exempel 2: Konsultbolaget

1 ägare, 10 anställda

Lön 2025: 6 500 000 kr inkl ägarlön

Enligt de gamla reglerna (ägaren uppfyller lönekravet):

Lönebaserat utdelningsutrymme: 6 500 000 x 50% = 3 250 000 kr

Lågbeskattat utdelningsutrymme gamla regler: 3 250 000 kr

Enligt de nya reglerna:

Grundbelopp (istället för schablonbelopp) på 4 IBB: 322 400 kr

Lönebaserat utdelningsutrymme: 6 500 000 -644 800 (löneavdrag 8 IBB) = 5 855 200 kr

5 855 200 x 50% = 3 250 000 = 2 927 600

Löneutrymme 2 927 600 + grundbelopp 322 400 = 3 250 000

Lågbeskattat utdelningsutrymme nya regler: 3 250 000 kr

Kommentar: I princip oförändrad situation. Observera dock att det inte krävs ägarlön på samma sätt som tidigare då ägaren var tvungen att ta ut en ”tillräcklig lön” för att ägaren ska få nyttja löneunderlaget.

Enligt de nya reglerna krävs bara en lön på 130 000 kr (6 500 000/50) beaktat att löneunderlag bara får tas upp med maximalt 50 ggr den egna lönen.

Förslaget innebär också att ägarna inte längre behöver räkna på ”tillräcklig lön” för att få nyttja löneunderlaget före varje årsskifte.

Exempel 3: Ägarkonsultbolaget

4 ägare (25% var), 6 anställda inkl ägare

Lön 2025: 6 500 000 kr inkl. ägarlöner

Enligt de gamla reglerna (ägaren uppfyller lönekravet):

Lönebaserat utdelningsutrymme: 6 500 000 x 50%=3 250 000

3 250 000/4 = 812 500 kr

Lågbeskattat utdelningsutrymme gamla regler: 812 500 kr

Enligt de nya reglerna:

Grundbelopp (istället för schablonbelopp) på 4 IBB: 322 400

322 400/4 = 80 600 kr

Lönebaserat utdelningsutrymme: 6 500 000 x 50% = 3 250 000 kr

3 250 000/4=812 500

Löneavdrag (8 IBB): -644 800 kr

812 500 – 644 800 = 167 700 kr

Lågbeskattat utdelningsutrymme nya regler: 80 600 + 167 700 kr = 248 300 kr

Kommentar: Här uppstår en stor försämring med de nya reglerna. I just det här fallet så skulle utdelningstekniskt sett ett ägarbolag för respektive ägare kunna löna sig (322 400 kr > 258 200 kr).

Exempel 4: ”Oäkta koncern” Privatperson som är delägare i flera företag.

En privatperson är delägare i AB1 med 80% och AB2 med 90%.

Ägaren tar ingen egen lön i bolagen.

Enligt de gamla reglerna:

I detta exempel hade ägaren fått välja vilket bolag denne vill tillgodoräkna sig ”schablonen”.

Antingen 209 550 x 80%=167 640 för AB1 ELLER 209 550 x 90%=188 595 för AB2

Lågbeskattat utdelningsutrymme gamla regler: 167 640 kr ELLER 188 595 kr

Enligt de nya reglerna:

Grundbelopp AB1: 322 400 x (0,80/1,70)= 151 718

Grundbelopp AB1: 322 400 x (0,90/1,70)= 170 682

Totalt 322 400, grundbeloppet på 4 IBB.

Lågbeskattat utdelningsutrymme nya regler: 322 400 kr

Kommentar: i detta fall blir det lågbeskattade utdelningsutrymmet större med de nya reglerna.

Kommentarer till exemplen

I exemplen ovan har vi bortsett från uppräkning av aktiernas anskaffningsvärde (omkostnadsbeloppet). Förslaget på förändringar på det området är bara marginella.

De som vinner mest på förslaget de företagare som tidigare tog ut lågbeskattad utdelning enligt schablonbeloppet eftersom det nya grundbeloppet på 4 IBB är högre än schablonbeloppet på 2,75 IBB enligt de gamla reglerna.

Förlorarna på förslaget är bolagen med flera aktiva ägare. Här förutspår vi att flera ägare kommer att äga sina aktier via ett eget holdingbolag.

Ytterligare förändringar

Förslaget innebär även att man tar bort den nuvarande definitionen av dotterföretag för beräkning av löneunderlaget. Förslaget innebär att man nu ska göra bedömningen enligt civilrättsliga regler som inte enbart tar hänsyn till hur många aktier man äger för att få ett bestämmande inflytande.

Bestämmande inflytande innebär att moderbolaget:

• Innehar mer än 50 % av rösterna för samtliga aktier i det andra bolaget (dvs. ett röstmajoritetsägande), eller
• Har rätt att: utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna, och det samtidigt är ett resultat av ett ägaravtal eller annan överenskommelse.

Detta innebär att det inte enbart handlar om hur många aktier man äger, utan även om den faktiska kontrollen över bolaget.

En annan intressant förändring som finns med i det slutliga förslaget handlar om förkortning av den så kallade karenstiden. Den tidsperiod som delägaren inte får vara verksam i betydande omfattning för att kunna ta ut kapital till lägre beskattning föreslås kortas från fem till fyra år. Detta berör det som vi ofta kallar trädabolag, eller karensbolag.

Förändringar som inte kom med

Det fanns dock en del föreslagna ändringar som inte har kommit med i det slutliga förslaget. Dessa handlar exempelvis om:

• Att det inte blir något gemensamt takbelopp på utdelningar och kapitalvinster.
• Att syskon fortfarande anses vara närstående.
• Att utomståenderegeln inte kodifieras i lagtext.

Kontakta en kunnig rådgivare

Vi menar att förändringarna av 3:12 reglerna är en förenkling, men inte i alla situationer en förbättring. Vi hade även sett att en del av de förslag som inte gick igenom också hade kommit med. Exempelvis vore förenklingar av reglerna som berör kvalificerade personaloptioner en önskvärd utveckling framåt.

Reglerna må vara på väg att förenklas, men 3:12 reglerna är fortfarande ett komplicerat område. Om du vill ha hjälp av någon som kan, är du varmt välkommen att kontakta våra kunniga rådgivare!