3:12 reglerna – så beskattas du för utdelning 2025 & 2026

Av: |Publicerat: 2025-12-03|

3:12 reglerna är det regelverk som styr hur du som fåmansföretagare blir beskattad för utdelning samt försäljning av aktier från det egna bolaget.

Riksdagen har beslutat att nya 3:12 regler ska gälla från 1 januari 2026. I fliken 2025 nedan hittar de de gamla reglerna, som du förväntas deklarera i enlighet med våren 2026 och i fliken 2026 nedan hittar du de nya reglerna.

Här hittar du bland annat kritisk information för dig som funderar på om du behöver göra några strukturella förändringar innan årsskiftet. Vi vill också tipsa om vår AI-assistent Astrid – hon är specialtränad på svensk företagsekonomi & nya 3:12. Du träffar henne här.

Notera att man tidigare behövde räkna på en spärrlön, en minsta lön som du som delägare behövde ta ut för att få nyttja löneunderlaget i huvudregeln. I och med att de nya 3:12 reglerna beslutats så behöver du inte göra det för 2025, en stor förenkling som vi gillar!

3:12 regler 2025

Här hittar du 3:12 reglerna för 2025, d.v.s. de regler du förväntas deklarera i enlighet med i din deklaration våren 2026.

Vill du läsa in dig på hur regelverket kommer att se ut framledes, klicka på fliken 2026 ovan.

Jag har skrivit om 3:12 reglerna i mer än ett decennium och försöker att på ett enkelt sätt beskriva de relativt komplicerade reglerna. Hoppas att du får nytta av min artikel.

Regelverket syftade ursprungligen till att enbart begränsa företagare som arbetade i sina bolag från att ta ut hela sin egentliga lön som lågbeskattad utdelning. Flertalet senare reformer för att främja företagande och sysselsättningen har dock gjort det relativt förmånligt att både driva ett eget företag och att ha egna anställda. Under vissa förutsättningar kan exempelvis utdelning beskattas till 20 procent, vilket är lågt jämfört med annan beskattning. Dock begränsas fortfarande utrymmet för låg beskattning av flera regler och regelverket har blivit alltmer komplext.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare ska ta ut beror dels på hur stort utdelningsutrymme som finns i ditt bolag och om reglerna i ABL kring utdelning är uppfyllda och dels på hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Läs mer om utdelningsutrymmet här.

Det här är det regelverk som styr hur investeringar i fåmansbolag ska beskattas och däribland hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget eller för kapitalvinst vid försäljning av bolaget. Tidigare fanns bestämmelserna i tredje paragrafen, 12 momentet i lagen om statlig inkomstskatt, vilket gav namnet 3:12-reglerna. Även om bestämmelserna numera finns i inkomstskattelagen har namnet dröjt sig kvar.

Ett aktiebolag är ett fåmansbolag om max fyra delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget. Dock räknas exempelvis alla aktiva delägare i bolaget som en delägare och delägare som ingår i samma närståendekrets räknas också som en delägare. Detta gör att det egentliga antalet delägare i fåmansföretag kan vara stort. Fast bolaget enligt reglerna bara anses ha fyra delägare.

Förenklat ger verksamma ägare i ett fåmansbolag kvalificerade andelar. Med det menas att om delägaren eller dess närstående har varit verksamma i bolaget i betydande omfattning anses aktierna vara kvalificerade. Men för att aktierna i ett fåmansbolag ska vara kvalificerade gäller vidare att:

  • företaget ska vara onoterat och att
  • en ägare som inte är verksam i bolaget och som inte har närstående verksamma i bolaget (utomstående ägare) inte äger 30 procent eller mer av aktierna i bolaget, samt då har rätt till utdelning enligt sitt innehav.

Till skillnad från okvalificerade aktier beskattas kvalificerade aktier i både tjänst och kapital. Detta eftersom ägare som är verksamma i bolaget inte ska kunna inkomstomvandla sin lön till utdelning och beskatta denna enbart i kapital. Men som skrivits ovan har en del lättnader införts för att under vissa förutsättningar kunna ge förmånlig beskattning av även kvalificerade andelar.

Regeln om utomstående ägares innehav av aktier handlar om att incitamenten för inkomstomvandling minskar. Om en utomstående har ett innehav som överstiger 30 procent menas incitamenten att ta ut egentlig lön som utdelning minska, eftersom den utomstående då också får ta del av utdelningen enligt sitt innehav.

När gäller 3:12 reglerna? – Beskattning av fåmansföretagare med kvalificerade andelar

Utdelning och försäljning av kvalificerande andelar i fåmansbolag beskattas i enlighet med 3:12 reglerna. Men reglerna gäller också vid konkurs, likvidation och aktieöverlåtelse genom arv, gåva eller bodelning. Nog om det, nu går vi till hur det beräknas.

Beskattning av utdelning – vad är ett gränsbelopp?

Utdelning upp till den nivå som kallas gränsbeloppet beskattas till 20 procent. Överskridande belopp beskattas i inkomstslaget tjänst, där beskattningen kan variera mellan ca 32–57 procent.

Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet. Huvudregeln eller förenklingsregeln. Du får växla mellan reglerna år till år beroende på vilken regel som är mest fördelaktig ett specifikt år. Men du kan inte använda förenklingsregeln i fler fåmansbolag än ett per år.

Förenklingsregeln – Schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär ett schablonbelopp som utgår från inkomstbasbeloppet och räknas ut som följer: Gränsbeloppet beräknas enligt förenklingsregeln = 2,75 * inkomstbasbeloppet (ibb) från året innan beskattningsåret.

Detta ger nedan gränsbelopp enligt förenklingsregeln:

  • Inkomståret 2023 – 195 250 kr
  • Inkomståret 2024 – 204 325 kr
  • Inkomståret 2025 – 209 550 kr

Du får använda gränsbeloppet motsvarande din ägarandel. Äger du exempelvis 100 procent av aktierna får du utnyttja hela gränsbeloppet, äger du 50 procent får du utnyttja hälften av gränsbeloppet. Är ni fler delägare och ska använda förenklingsregeln, fördelas ett schablonbelopp efter ägande.

Din-guide-till-bättre-inköp-av-redovisning-och-revision w338px
kasse revideco aktieutdelning utdelning
godis i skål 3 12 3:12

Huvudregeln – löneunderlaget

Observera att iom att nya 3:12 regler träder i kraft den 1 januari 2026 så beräknas inte längre gränsbeloppet för 2025 och framåt på det här sättet. Mer om det i fliken 2026 ovan.

I huvudregeln ingår ett så kallat löneunderlag, eller lönebaserat utrymme. Men huvudregeln baseras även på flera individuella faktorer. Gränsbeloppet för dig som vill använda huvudregeln beräknas enligt nedan:

Inkomstår 2023: Omkostnadsbelopp × 10,94 procent + ett lönebaserat utrymme + sparat utdelningsutrymme från tidigare år × 104,94 procent = årets gränsbelopp

Inkomstår 2024: Omkostnadsbelopp × 11,62 procent + ett lönebaserat utrymme + sparat utdelningsutrymme från tidigare år × 105,62 procent = årets gränsbelopp

Inkomstår 2025: Omkostnadsbelopp × 10,96 procent + ett lönebaserat utrymme + sparat utdelningsutrymme från tidigare år × 104,96 = årets gränsbelopp.

Hur mycket lön 3:12?

Nedan hittar du en sammanställning för hur stort lönekravet är för respektive år och vilket år utdelningen ska beslutas och deklareras:

Rätt lön & löneunderlag 2023 – utdelning 2024 – deklarera på K10 2025

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2024 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2023 på minst 445 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 713 280 kr (9,6 IBB). Utdelningen deklareras på din K10 2025.

Rätt lön & löneunderlag 2024 – utdelning 2025 – deklarera på K10 2026

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2025 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2024 på minst 457 200 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 731 520 kr (9,6 IBB). Utdelningen deklareras på din K10 2026.

Rätt lön & löneunderlag 2025 – utdelning 2026 – deklarera på K10 2027

  • Iom att nya 3:13 regler beslutats så beräknas inte löneunderlag längre på det här sättet from 2025 och framåt. Mer om det i fliken 2026 ovan.

Spärrlön, löneunderlag & huvudregeln 2025, nya 3:12 regler

Iom att förslaget på nya 3:12 regler träder i kraft den 1 januari 2026 så finns det ingen anledning att räkna på tillräcklig lön 2025, då nya förslaget inte innehåller någon sådan regel. Däremot finns det anledning att räkna på det takbelopp som hänger med från det befintliga regelverket. Takbeloppet innebär att det lönebaserade utrymmet får bli maximalt 50 gånger den egna eller en närståendes lön.

Finns det några krav på att få räkna på löneunderlag i huvudregeln (gamla regler)?

Det lönebaserade utrymmet som användes vid beräkning av gränsbeloppet enligt huvudregeln var menat att skapa incitament för företag att ta ut tillräcklig lön. Både genom egen lön och genom anställdas lön och då implicit också att våga anställa fler. Du kunde alltid räkna ut gränsbeloppet med huvudregeln, men du fick bara använda dig av det lönebaserade utrymmet om du uppfyllde nedan krav:

  • Du äger minst 4 procent av företaget vid beskattningsårets början (4-procentsspärren).
  • Du eller en närstående har under året innan inkomståret gjort egna löneuttag i företaget med minst 9,6 inkomstbasbelopp, alternativt 6 inkomstbasbelopp plus 5 procent av de totala lönerna i företaget. I summan ingår din egen eller närståendes lön (det så kallade lönekravet).

Om du kvalificerar dig för det lönebaserade utrymmet eftersom du tagit ut tillräcklig lön och äger mer än 4% får du använda 50 procent av bolagets löneunderlag i beräkningen av gränsbeloppet enligt huvudregeln. Har du många anställda kan huvudregeln ge stor effekt på ditt gränsbelopp. Dock finns ett tak för det lönebaserade utrymmet som innebär att det lönebaserade utrymmet får bli maximalt 50 gånger den egna eller en närståendes lön.

Med omkostnadsbelopp menas summan av anskaffningsutgifterna för dina aktier. Om aktiekapitalet i ditt bolag är 25 000 kr och du själv grundat bolaget motsvarar ditt omkostnadsbelopp 25 000 kr. Omkostnadsbeloppet påverkas även av ovillkorade ägartillskott, emissioner, indragning av aktier och liknande. Hur mycket av omkostnadsbeloppet som räknas med (2025: 10,96 procent, 2024: 11,62 procent) och hur mycket det sparade utdelningsutrymmet räknas upp (2025: 4,96 procent, 2024: 5,62 procent) i beräkningen enligt huvudregeln kan se olika ut mellan åren.

Äger du mindre än 4 % så finns här finns en spärr mot löneunderlag som behöver tas hänsyn till. Men, här finns flera olika alternativ du kan ta ställning till för att påverka din situation.

Om du äger under 4 % har du alltså ingen rätt att beräkna något lönebaserat utrymme. Du kan fortfarande använda dig av huvudregeln vid beräkning av gränsbeloppet men då kommer den beräkningen bara att omfatta uppräkning av omkostnadsbeloppet + uppräkning av sparat utdelningsutrymme från förra året.

Med lön menas kontant bruttolön, alltså inte förmåner, kostnadsersättningar eller inkomst som ska tas upp i tjänst enligt de särskilda bestämmelser som gäller för fåmansföretag. Tänk även på att statliga stöd kopplat till löner, exempelvis den del av korttidspermitteringsstöd som avser löner, ska räknas bort från kontanta löner under året. Inte heller bilförmån räknas som lön. Därför kan det vara bra att funderat på om du ska använda dig av nettolöneavdrag istället för bilförmån. För att läsa mer om det klicka här.

Vill du anlita en revisor som kan 3:12 reglerna?

Så att allt blir enkelt, tryggt och rätt?

Vi räknar ut skatten på din utdelning och hjälper dig följa reglerna så optimalt som möjligt.
Klicka här för att boka ett möte med oss >>

I vilka situationer behöver jag agera före årsskiftet 2025?

  1. Den mest typiska situationen är när du med nya 3:12 reglerna landar i ett gränsbelopp under 4IBB (2025: 322 400 kr) innebärande att om du skulle äga via ett holdingbolag skulle få ett helt grundbelopp, dvs en skattemässigt mer fördelaktig situation. Men innan du nu hux flux bestämmer dig för att starta ett holdingbolag observera att du behöver ta hänsyn till de administrationskostnader som driften av ett holdingbolag innebär.
  2. Den andra mest typiska situationen är när du idag har två direktägda bolag. Varav det ena idag räknar upp gränsbelopp enligt förenklingsregeln och det andra räknar på huvudregeln. I den här situationen bör du räkna på effekterna av att ha kvar bolaget du räknat på förenklingsregeln – i och med att det nu kommer en obligatorisk kvotering av grundbeloppet mellan samtliga ägda fåmansbolag.
  3. Är ni flera aktiva delägare men inte så många anställda utöver delägarna? Då kommer ni sannolikt att få försämrade gränsbelopp och då är det intressant att se över hur era enskilda situationer förändras om ni äger via holdingbolag. Se punkt 1 ovan.
  4. Tar du inte ut någon lön alls räknas inte ditt gränsbelopp upp det pga maxregeln 50 ggr egen eller närståendes lön. Tar du 100 000 kr lön ökar ditt gränsbelopp med max 50 * 100 000 kr dvs 5 000 000 kr. Men tar du 0 kr i lön så ökar inte ditt gränsbelopp men något alls (50*0=0). Värt att se över om du inte tar ut lön alls från ditt bolag (utan tex pension).

Som jag nämnt några gånger så kan 3:12-reglerna vara komplexa. Olika val kan få stora konsekvenser för hur din utdelning beskattas. Kontakta därför gärna en rådgivare om du har frågor och funderingar. Vi på Revideco har mångårig och bred erfarenhet inom revision och redovisning och eftersom vi primärt supportar fåmansföretagare kan vi 3:12 reglerna. Kontakta gärna vår Redovisningsbyrå i Stockholm vid frågor.

Jag hoppas också att du har fått nytta av min artikel, har du ytterligare frågor så titta i första hand i min FAQ här nedan. Där har jag svarat på de vanligaste frågorna vi fått avseende reglerna fram till 2025.

Värdefulla tips och inspiration i vardagen - Revideco personal ocg optionsprogram
godis i skål 3 12 3:12
kasse revideco aktieutdelning utdelning
Antti J. Niemi författare av 3:12 reglerna - så beskattas du för utdelning samt artikeln VD ansvar

3:12 FAQ

Här under hittar du svaren på de vanligaste frågorna vi får om utdelning från fåmansbolagsägare. Bara att klicka på frågan så ser du svaret.

Yes, så är det. Om du väljer att inte ta utdelning motsvarande ditt gränsbelopp så sparas ej nyttjade gränsbelopp till nästkommande år. Du får också en uppräkning av överförda värden oavsett om du använder dig av förenklings- eller huvudregeln.

Uppräkning 2025: 4,96%

Uppräkning 2024: 5,62%

Då sparas överstigande gränsbelopp till nästkommande år. Du får också en uppräkning av överförda värden oavsett om du använder dig av förenklings- eller huvudregeln.

Uppräkning 2025: 4,96%

Uppräkning 2024: 5,62%

Utdelning under gränsbeloppet beskattas till 20 procent (2/3 i kapital). Därefter beskattas 90 inkomstbasbelopp (2025: 7 254 000 kr) i inkomstslaget tjänst, dvs så som lön vilket är 32 % – 57 % beroende på hur mycket lön du tagit ut under året och vart du är skriven. Utdelning utöver gränsbelopp + 90 inkomstbasbelopp beskattas i inkomstslaget i kapital. Då till en procentsats på 30 procent.

Om du planerar att ta en större utdelning än ditt gränsbelopp bör du ta hänsyn till takbelopp, tjänstebeskattning och ditt löneuttag under året. Här finns även en närstående problematik som ska hanteras som vi inte går in på djupare i den här artikeln. Men vi bör också nämna att vid utdelning av större belopp så blandas det ofta ihop med reglerna för beskattning vid försäljning, vilket kan få stora konsekvenser.

Tydligen det mesta om jag ska vara krass. Om du tagit in delägare eller löst ut delägare i bolaget, så kommer det att påverka beskattningen på din utdelning. Ta reda på effekterna för alla parter. Ibland kan skattesituationen ändras drastiskt bara för att man inte har koll på vilken sida årsskiftet en delägarförändring ska göras. Ta hjälp om du själv inte har koll på konsekvenserna, det bli lätt orättvist annars.

Driver du ett fåmansbolag ska du prata med din revisor i första hand, behöver du support från en revisor som är specialiserad på fåmansbolag och 3 12 reglerna klicka här.

Om du har ett högt omkostnadsbelopp för dina aktier kan huvudregeln ge ett fördelaktigt utdelningsutrymme, även om du inte kan använda dig av ett lönebaserat utrymme i beräkningen. Räkna på det i förhållande till förenklingsregeln så kommer du se vilket alternativ som ger högst gränsbelopp.

3:12 reglerna gäller även för dig som har ärvt kvalificerade aktier. Aktierna ses som kvalificerade även för dödsboet och som delägare i ett dödsbo betraktas du som närstående till en avliden ägare. 3:12 reglerna gäller som om delägaren fortfarande äger dem.

Enligt huvudregeln 2025: har du inte tagit ut tillräcklig lön för att kunna beräkna löneunderlag så baseras uppräkningen på omkostnadsbelopp × 10,96 procent + sparat utdelningsutrymme från förra året × 104,96 procent.

Enligt huvudregeln 2024: har du inte tagit ut tillräcklig lön för att kunna beräkna löneunderlag så baseras uppräkningen på omkostnadsbelopp × 11,62 procent + sparat utdelningsutrymme från förra året × 5,62 procent.

Har du tagit ut ersättning överstigande lönekravet 2025: räknar du ut gränsbeloppet enligt följande: Omkostnadsbelopp × 10,96 procent + ett lönebaserat utrymme + sparat utdelningsutrymme från förra året × 104,96 procent.

Har du tagit ut ersättning överstigande lönekravet 2024: räknar du ut gränsbeloppet enligt följande: Omkostnadsbelopp × 11,62 procent + ett lönebaserat utrymme + sparat utdelningsutrymme från förra året × 5,62 procent.

Du måste inte räkna på gränsbeloppen om du inte tar ut någon utdelning, men eftersom outnyttjat gränsbelopp kan sparas mellan åren är vår rekommendation att du alltid bör räkna fram vilket gränsbelopp som är mest gynnsamt och deklarera det på din K10. Detta underlättar för beräkning av beskattning vid framtida utdelningar och kapitalvinster.

Om aktierna byter ägare genom gåva tar förvärvaren av aktierna över det sparade utdelningsutrymmet och omkostnadsbeloppet för aktierna. Definitionen av gåva kan dock vara lite svår, varför du bör ta kontakt med en rådgivare om du inte själv har koll på detta.

Du vinstbeskattas inte om du övertar aktier genom arv, gåva eller bodelning. Men som ny ägare övertar du istället den tidigare ägarens omkostnadsbelopp och eventuellt sparat utdelningsutrymme.

Regelverket omfattar kvalificerade andelar i fåmansföretag, alltså omfattas fåmansföretag där det finns kvalificerade andelar.

Ett fåmansföretag är ett aktiebolag med max fyra delägare med aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget (se den utvidgade definition av fåmansföretag). Vidare är andelarna kvalificerade om någon av ägarna eller dess närstående är verksamma i betydande omfattning i bolaget, samt att bolaget ska vara onoterat och att inte utomståenderegeln ska vara tillämplig.

Det är ett regelverk som begränsar fåmansföretagare att omvandla lön till lågbeskattad utdelning. Ett ovanligt krångligt regelverk som ändrats vid ett antal tillfällen. Kallas också entreprenörsskatt.

Ett fåmansföretag får ha max fyra delägare. Men verksamma delägare räknas som en delägare och närstående tillsammans med delägaren räknas som en delägare. Detta kallas för den utvidgade definitionen av ett fåmansföretag och kan resultera i att antalet delägare i fåmansföretaget i praktiken kan vara väldigt många.

Delägare som ingår i samma krets av närstående räknas som en delägare. Närståendekretsen består av farmor, farfar, mormor, morfar, far, mor, make/maka, barn, barns make/maka, barnbarn, barnbarns make/maka, syskon, syskons make/make, syskonbarn, syskons barnbarn.

Hur mycket du kan ta utdelning beror först på hur mycket utdelningsbara medel som finns i företaget och om reglerna i ABL kring utdelning är uppfyllda, läs mer om detta här. Därefter är det bra att fundera på hur du blir beskattad. Kortfattat beror beskattningen på om du beräknar gränsbeloppet för lågbeskattad utdelning enligt huvudregeln eller alternativregeln/förenklingsregeln.

Om du tar utdelning som är större än ditt gränsbelopp bör du ta hänsyn till takbeloppet, tjänstebeskattning och ditt löneuttag under året. Här finns även en närstående problematik som ska hanteras, men som vi inte går in på djupare i den här artikeln. Men vi kan nämna att vid utdelning av större belopp blandas detta ofta ihop med reglerna för beskattning vid försäljning, vilket kan få  konsekvenser.

Det är ett vanligt men i princip felaktigt antagande att det går att hantera sin skattesituation efter du gjort exit. Det är en fråga som bör hanteras i god tid innan exit.

Nej, du får bara använda schablonregeln/alternativregeln i ett fåmansbolag om du äger flera bolag. Detta bör ses över så att du använder rätt regel i rätt bolag.

Om du nyligen startat ditt bolag så bör det ses över från och med när du får tillgodoräkna dig förenklingsregeln och om du kvalificerar dig för huvudregeln. Här kan ett par enkla råd vid starten av ditt bolag vara guld värda.

Om du äger via holdingbolag bör både frågan om dubbel koncerntillhörighet och löneuttag ses över. Det finns en problematik här för er som vill använda huvudregeln och räkna in lönebaserat utrymme. Regeln om dubbel koncerntillhörighet har stora konsekvenser på situationer där det finns två lika stora ägare, en situation som bör ses över innan man startar holdingbolag. För er som tar utdelning och äger 50% vardera via holdingbolag och vill se över er situation för att kunna använda det lönebaserade utrymmet, föreslår jag att ni pratar med er redovisningskonsult eller revisor i första hand.

Bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag kallas ofta gemensamt för 3:12-reglerna. I den här artikeln har vi fokuserat på hur utdelning beskattas. Kapitalvinst beskattas i vissa avseende annorlunda och är mer komplex. Förslagsvis diskuterar du skatteeffekter av kapitalvinst med din redovisningskonsult eller revisor i första hand.

Utomståenderegeln handlar om att aktier kan bli okvalificerade om en utomstående ägare äger 30 procent eller fler aktier i ett fåmansföretag och har rätt till utdelning och vinst i proportion till andelarna. En utomstående ägare är dock bara utomstående om varken hen eller hens närstående är verksamma i betydande omfattning i bolaget.

Om bolaget har ett externt passivt ägande på mer än 30 % kan det vara så att 3:12 reglerna inte är tillämpliga eller att de är tillämpliga under en period.  Vad som räknas som utomstående ägande kan också vara klurigt. Här kan det vara bra att ta hjälp om du inte själv har greppet om vad som gäller.

Okvalificerande andelar deklareras på K12 medan kvalificerade andelar deklareras på K10.

Utdelning under vissa tidsperioder exkluderar ditt bolag från att ta emot statliga coronastöd så som omställningsstöd och korttidspermittering. Flertalet bolag har missat det här och blir nu återbetalningsskyldiga för mottagna stöd. Reglerna ser olika ut för de olika stöden och reglerna har också ändrats flera gånger. Läs mer nedan om omställningsstöd och korttidspermittering

Om du har beviljats omställningsstöd eller korttidspermitterat så kommer du att bli återbetalningsskyldig för de här stöden om du beslutat om utdelning under vissa perioder. Vi hänvisar till respektive myndighets rättsliga vägledning, länk ovan.

Vad är löneadministration? & Lönehantering
godis i skål 3 12 3:12
köpa bolag lönekartläggning

3:12 regler 2026

Här hittar du 3:12 reglernas utformning för 2026 och framåt, vill du läsa in dig på hur regelverket ser ut för 2025, d.v.s. i enlighet med det regelverk du förväntas deklarera våren 2026 så klicka på fliken 2025 ovan.

Jag har skrivit om 3:12 reglerna i mer än ett decennium och försöker att på ett enkelt sätt beskriva de relativt komplicerade reglerna. Hoppas att du får nytta av min artikel.

Regelverket syftade ursprungligen till att enbart begränsa företagare som arbetade i sina bolag från att ta ut hela sin egentliga lön som lågbeskattad utdelning. Flertalet senare reformer för att främja företagande och sysselsättningen har dock gjort det relativt förmånligt att både driva ett eget företag och att ha egna anställda. Under vissa förutsättningar kan exempelvis utdelning beskattas till 20 procent, vilket är lågt jämfört med annan beskattning. Dock begränsas fortfarande utrymmet för låg beskattning av flera regler.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare ska ta ut beror dels på hur stort utdelningsutrymme som finns i ditt bolag och om reglerna i ABL kring utdelning är uppfyllda och dels på hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Läs mer om utdelningsutrymmet här.

Det här är det regelverk som styr hur investeringar i fåmansbolag ska beskattas och däribland hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget eller för kapitalvinst vid försäljning av bolaget. Tidigare fanns bestämmelserna i tredje paragrafen, 12 momentet i lagen om statlig inkomstskatt, vilket gav namnet 3:12-reglerna. Även om bestämmelserna numera finns i inkomstskattelagen har namnet dröjt sig kvar.

Ett aktiebolag är ett fåmansbolag om max fyra delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget. Dock räknas exempelvis alla aktiva delägare i bolaget som en delägare och delägare som ingår i samma närståendekrets räknas också som en delägare. Detta gör att det egentliga antalet delägare i fåmansföretag kan vara stort. Fast bolaget enligt reglerna bara anses ha fyra delägare.

Förenklat ger verksamma ägare i ett fåmansbolag kvalificerade andelar. Med det menas att om delägaren eller dess närstående har varit verksamma i bolaget i betydande omfattning anses aktierna vara kvalificerade. Men för att aktierna i ett fåmansbolag ska vara kvalificerade gäller vidare att:

  • företaget ska vara onoterat och att
  • en ägare som inte är verksam i bolaget och som inte har närstående verksamma i bolaget (utomstående ägare) inte äger 30 procent eller mer av aktierna i bolaget, samt då har rätt till utdelning enligt sitt innehav.

Till skillnad från okvalificerade aktier beskattas kvalificerade aktier i både tjänst och kapital. Detta eftersom ägare som är verksamma i bolaget inte ska kunna inkomstomvandla sin lön till utdelning och beskatta denna enbart i kapital. Men som skrivits ovan har en del lättnader införts för att under vissa förutsättningar kunna ge förmånlig beskattning av även kvalificerade andelar.

Regeln om utomstående ägares innehav av aktier handlar om att incitamenten för inkomstomvandling minskar. Om en utomstående har ett innehav som överstiger 30 procent menas incitamenten att ta ut egentlig lön som utdelning minska, eftersom den utomstående då också får ta del av utdelningen enligt sitt innehav.

Utdelning och försäljning av kvalificerande andelar i fåmansbolag beskattas i enlighet med 3:12 reglerna. Men reglerna gäller också vid konkurs, likvidation och aktieöverlåtelse genom arv, gåva eller bodelning. Nog om det, nu går vi till hur det beräknas.

Beskattning av utdelning – vad är ett gränsbelopp?

Utdelning upp till den nivå som kallas gränsbeloppet beskattas till 20 procent. Överskridande belopp beskattas i inkomstslaget tjänst, där beskattningen kan variera mellan ca 32–57 procent.

Tidigare behövde du välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln när du skulle beräkna utdelning och kapitalvinst till en lägre beskattning, det vill säga när du skulle räkna ut det s.k. gränsbeloppet.

I de nya 3:12-reglerna har man slagit ihop de två räknesätten till en gemensam regel. Denna gemensamma regel innebär att varje bolag får ett grundbelopp på 4 inkomstbasbelopp (4 IBB), vilket är en höjning mot det belopp som gavs av den tidigare förenklingsregeln (2,75 IBB). För många småföretagare innebär därför de nya reglerna ett ökat utdelningsutrymme till låg beskattning jämfört med tidigare. Men det finns också situationer där den gemensamma regeln ger en minskning i lågbeskattat utrymme jämfört med tidigare regler, detta gäller främst bolag med flera aktiva ägare som måste dela på grundbelopp.

Vad innebär den nya gemensamma regeln?

För att beräkna hur mycket av utdelning och kapitalvinst som kan beskattas till 20 procent (gränsbeloppet) används enligt de nya reglerna:

  • Ett grundbelopp (4 IBB)
  • Ett lönebaserat utrymme
  • Och ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr.

Skillnad mot tidigare regler är exempelvis att man har tagit bort 4-procentsspärren som tidigare innebar att om du ägde mindre än 4 procent hade du ingen möjlighet att beräkna ett lönebaserat utrymme. Man har även tagit bort ränteuppräkningen av sparat utdelningsutrymme från tidigare år.

Din-guide-till-bättre-inköp-av-redovisning-och-revision w338px
kasse revideco aktieutdelning utdelning
godis i skål 3 12 3:12

Grundbeloppet är 4 IBB d.v.s. 322 400 kr år 2025, och ska fördelas efter ägarandel. Äger du fler bolag får du bara tillgodoräkna dig ett grundbelopp och ska fördela grundbeloppet mellan bolagen, om det totala beloppet skulle överstiga 4 IBB. Fördelningen ska ske i proportion till ägd andel i respektive bolag.

Eftersom du förlorar flexibiliteten att välja hur grundbeloppet ska fördelas kan det vara bra att vara medveten om att du även kan få ett utdelningsutrymme i ett vilande bolag, om du har ett sådant.

Vidare är det lönebaserade utrymmet väsentligt annorlunda jämfört med tidigare av två skäl, dels finns inte längre något löneuttagskrav eller 4-procentsspärr och dels ska ett schablonavdrag göras som är så stort att det i många fall inte kommer att finnas något lönebaserat utrymme kvar att lägga till beräkningen av gränsbeloppet.

Det lönebaserade utrymmet beräknas i de nya reglerna genom att ett schablonmässigt löneavdrag på 8 IBB d.v.s. 644 800 kr (baserat på IBB för 2025) ska göras för varje delägare. Sedan får 50 procent av det som finns kvar användas som lönebaserat utrymme.

Det lönebaserade utrymmet kan även beskrivas i formeln: (andel av löneunderlag – 8 IBB) x 50 procent.

Dock behåller man takregeln om att det lönebaserade utrymmet får vara max 50 gånger den egna eller en närståendes lön.

Det lönebaserade utrymmet utgörs av 50 % av fåmansbolagsdelägarens andel av löneunderlaget minus ett avdrag om 8 IBB dvs 644 800 kr per delägare. Det kan uttryckas som den här formeln (andel av löneunderlag – 8 IBB) x 50 %. För makar räknas det lönebaserade utrymmet gemensamt. Det totala bruttolönerna i bolaget samt dess dotterbolag räknas in i löneunderlaget. Det lönebaserade utrymmet kan aldrig överstiga 50 ggr det egna eller närståendes lön.

Det finns ett tak för det lönebaserade utrymmet som innebär att det lönebaserade utrymmet får bli maximalt 50 gånger den egna eller en närståendes lön. Det innebär också att om du och din närstående som är verksam  i bolaget tar 0 kr i lön, så får du 0 kr i lönebaserat utrymme.

Med omkostnadsbelopp menas summan av anskaffningsutgifterna för dina aktier. Om aktiekapitalet i ditt bolag är 100 000 kr och du själv grundat bolaget motsvarar ditt omkostnadsbelopp 100 000 kr. Omkostnadsbeloppet påverkas även av ovillkorade ägartillskott, emissioner, indragning av aktier och liknande. Enligt de nya 3:12 reglerna som gäller från 1 januari 2026 får ränta bara räknas upp på omkostnadsbelopp överstigande 100 000 kr.

I reglerna fram till 1 januari 2026 så fanns en 4 % spärr. Ägde du mindre än 4 % kvalificerade du dig inte för att räkna på löneunderlag, den spärren har tagits bort efter 1 januari 2026.

Med lön menas kontant bruttolön, alltså inte förmåner, kostnadsersättningar eller inkomst som ska tas upp i tjänst enligt de särskilda bestämmelser som gäller för fåmansföretag. Tänk även på att statliga stöd kopplat till löner, exempelvis den del av korttidspermitteringsstöd som avser löner, ska räknas bort från kontanta löner under året. Inte heller bilförmån räknas som lön. Därför kan det vara bra att funderat på om du ska använda dig av nettolöneavdrag istället för bilförmån. För att läsa mer om det klicka här.

Vill du anlita en revisor som kan 3:12 reglerna?

Så att allt blir enkelt, tryggt och rätt?

Vi räknar ut skatten på din utdelning och hjälper dig följa reglerna så optimalt som möjligt.
Klicka här för att boka ett möte med oss >>

Vår kommentar till nya 3:12-reglerna

Utredningen kring 3:12-reglerna hade i uppgift att lämna förslag på hur reglerna kunde förenklas och förbättras för att främja entreprenörskap och underlätta ägarskiften. Men också förbättra villkoren för små och medelstora företag, särskilt gällande deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital.

Och visst har en del regler förenklats, speciellt sammanslagningen av två beräkningssätt av gränsbeloppet till en enda regel. En höjning av grundbeloppet från 2,75 IBB till 4 IBB kommer också att göra skillnad för många småföretagare. Dock kan vi se att många ägare till fåmansbelopp kommer att få ett minskat gränsbelopp jämfört med tidigare i och med de nya reglerna. Detta gäller främst bolag som har flera aktiva ägare. Här tror vi att fler kommer att äga sina aktier via ett eget holdingbolag.

Holdingbolag som vid en planerad exit läggs i träda leder oss in på ytterligare en intressant förändring av 3:12-reglerna, nämligen den om minskad karenstid från 5 till 4 år. Det tror vi kommer att välkomnas av många företagare.

I vilka situationer behöver jag agera före årsskiftet 2025?

  1. Den mest typiska situationen är när du med nya 3:12 reglerna landar i ett gränsbelopp under 4 IBB (2025: 322 400 kr) innebärande att om du skulle äga via ett holdingbolag skulle få ett helt grundbelopp, dvs en skattemässigt mer fördelaktig situation. Men innan du nu hux flux bestämmer dig för att starta ett holdingbolag observera att du behöver ta hänsyn till de administrationskostnader som driften av ett holdingbolag innebär.
  2. Den andra mest typiska situationen är när du idag har två direktägda bolag. Varav det ena idag räknar upp gränsbelopp enligt förenklingsregeln och det andra räknar på huvudregeln. I den här situationen bör du räkna på effekterna av att ha kvar bolaget du räknat på förenklingsregeln – i och med att det nu kommer en obligatorisk kvotering av grundbeloppet mellan samtliga ägda fåmansbolag.
  3. Är ni flera aktiva delägare men inte så många anställda utöver delägarna? Då kommer ni sannolikt att få försämrade gränsbelopp och då är det intressant att se över hur era enskilda situationer förändras om ni äger via holdingbolag. Se punkt 1 ovan.
  4. Tar du inte ut någon lön alls räknas inte ditt gränsbelopp upp det p.g.a. maxregeln 50 ggr egen eller närståendes lön. Tar du 100 000 kr lön ökar ditt gränsbelopp med max 50 * 100 000 kr dvs 5 000 000 kr. Men tar du 0 kr i lön så ökar inte ditt gränsbelopp men något alls (50*0=0). Värt att se över om du inte tar ut lön alls från ditt bolag (utan tex pension).

Som jag nämnt några gånger så kan 3:12-reglerna vara komplexa. Olika val kan få stora konsekvenser för hur din utdelning beskattas. Kontakta därför gärna en rådgivare om du har frågor och funderingar. Vi på Revideco har mångårig och bred erfarenhet inom revision och redovisning och eftersom vi primärt supportar fåmansföretagare kan vi 3:12 reglerna. Kontakta gärna vår Redovisningsbyrå i Stockholm vid frågor.

Och har du några enklare frågor, testa gärna att fråga vår AI-assistent Astrid – hon är specialtränad på svensk företagsekonomi & nya 3:12. Du träffar henne här.

Jag hoppas att du har fått nytta av min artikel, jag svarar på ytterligare ett antal specifika frågeställningar i min nya 3:12 FAQ här nedan.

Värdefulla tips och inspiration i vardagen - Revideco personal ocg optionsprogram
godis i skål 3 12 3:12
kasse revideco aktieutdelning utdelning
Antti J. Niemi författare av 3:12 reglerna - så beskattas du för utdelning samt artikeln VD ansvar

Nya 3:12 FAQ

Här under hittar du svaren på de vanligaste frågorna vi får om utdelning från fåmansbolagsägare. Bara att klicka på frågan så ser du svaret.

Yes, så är det. Om du väljer att inte ta utdelning motsvarande ditt gränsbelopp så sparas ej nyttjade gränsbelopp till nästkommande år.

Då sparas överstigande gränsbelopp till nästkommande år.

Utdelning under gränsbeloppet beskattas till 20 procent (2/3 i kapital). Därefter beskattas 90 inkomstbasbelopp (2025: 7 254 000 kr) i inkomstslaget tjänst, dvs så som lön vilket är 32 % – 57 % beroende på hur mycket lön du tagit ut under året och vart du är skriven. Utdelning utöver gränsbelopp + 90 inkomstbasbelopp beskattas i inkomstslaget i kapital. Då till en procentsats på 30 procent.

Om du planerar att ta en större utdelning än ditt gränsbelopp bör du ta hänsyn till takbelopp, tjänstebeskattning och ditt löneuttag under året för att räkna ut skatteeffekterna.

Tydligen det mesta om jag ska vara krass. Om du tagit in delägare eller löst ut delägare i bolaget, så kommer det att påverka beskattningen på din utdelning. Ta reda på effekterna för alla parter. Ibland kan skattesituationen ändras drastiskt bara för att man inte har planerat vilken sida årsskiftet en delägarförändring ska hanteras. Ta hjälp om du själv inte har koll på konsekvenserna, det bli lätt orättvist annars.

Driver du ett fåmansbolag ska du prata med din redovisningskonsult eller revisor i första hand, behöver du support från en revisor som är specialiserad på fåmansbolag och 3 12 reglerna klicka här.

3:12 reglerna gäller även för dig som har ärvt kvalificerade aktier. Aktierna ses som kvalificerade även för dödsboet och som delägare i ett dödsbo betraktas du som närstående till en avliden ägare. 3:12 reglerna gäller som om delägaren fortfarande äger dem.

Du måste inte räkna på gränsbeloppen om du inte tar ut någon utdelning, men eftersom outnyttjat gränsbelopp kan sparas mellan åren är vår rekommendation att du alltid bör räkna fram vilket gränsbelopp som är mest gynnsamt och deklarera det på din K10. Detta underlättar för beräkning av beskattning vid framtida utdelningar och kapitalvinster.

Om aktierna byter ägare genom gåva tar förvärvaren av aktierna över det sparade utdelningsutrymmet och omkostnadsbeloppet för aktierna. Definitionen av gåva kan dock vara lite svår, varför du bör ta kontakt med en rådgivare om du inte själv har koll på detta.

Du vinstbeskattas inte om du övertar aktier genom arv, gåva eller bodelning. Men som ny ägare övertar du istället den tidigare ägarens omkostnadsbelopp och eventuellt sparat utdelningsutrymme.

Regelverket omfattar kvalificerade andelar i fåmansföretag, alltså omfattas fåmansföretag där det finns kvalificerade andelar.

Ett fåmansföretag är ett aktiebolag med max fyra delägare med aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget (se den utvidgade definition av fåmansföretag). Vidare är andelarna kvalificerade om någon av ägarna eller dess närstående är verksamma i betydande omfattning i bolaget, samt att bolaget ska vara onoterat och att inte utomståenderegeln ska vara tillämplig.

Det är ett regelverk som begränsar fåmansföretagare att omvandla lön till lågbeskattad utdelning. Ett ovanligt krångligt regelverk som ändrats vid ett antal tillfällen. Kallas också entreprenörsskatt.

Ett fåmansföretag får ha max fyra delägare. Men verksamma delägare räknas som en delägare och närstående tillsammans med delägaren räknas som en delägare. Detta kallas för den utvidgade definitionen av ett fåmansföretag och kan resultera i att antalet delägare i fåmansföretaget i praktiken kan vara väldigt många.

Delägare som ingår i samma krets av närstående räknas som en delägare. Närståendekretsen består av farmor, farfar, mormor, morfar, far, mor, make/maka, barn, barns make/maka, barnbarn, barnbarns make/maka, syskon, syskons make/make, syskonbarn, syskons barnbarn.

Hur mycket du kan ta utdelning beror först på hur mycket utdelningsbara medel som finns i företaget och om reglerna i ABL kring utdelning är uppfyllda, läs mer om detta här. Därefter är det bra att fundera på hur du blir beskattad. Kortfattat beror beskattningen på om ditt gränsbelopp, om utdelningen understiger gränsbeloppet beskattas du till 20% som anses vara en låg beskattning. Hur ditt gränsbelopp beräknas enligt de nya 3:12 reglerna förklaras i artikeln här ovan.

Om du tar utdelning som är större än ditt gränsbelopp bör du ta hänsyn till takbeloppet, tjänstebeskattning och ditt löneuttag under året för att räkna ut den totala skatteeffekten.

Det är ett vanligt men i princip felaktigt antagande att det går att hantera sin skattesituation efter du gjort exit. Det är en fråga som bör hanteras i god tid innan exit.

Om du nyligen startat ditt bolag och äger det till 100% kan du räkna med ett ditt gränsbelopp är 4 IBB, dvs 322 400 kr. Sedan får du kontrollräkna om du kan lägga på ett lönebaserat utrymme till det. Men, det brukar inte vara där skon klämmer i nystartade bolag, det brukar vara att det inte finns några utdelningsbara medel, så räknar du ut dessa.

Om du äger via holdingbolag kan du räkna in löner från dotterbolag (enligt inkomstskattelagens definition) i det lönebaserade utrymmet.

Bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag kallas ofta gemensamt för 3:12-reglerna. I den här artikeln har vi fokuserat på hur utdelning beskattas. Kapitalvinst beskattas i vissa avseende annorlunda och är mer komplex. Förslagsvis diskuterar du skatteeffekter av kapitalvinst med din redovisningskonsult eller revisor i första hand.

Utomståenderegeln handlar om att aktier kan bli okvalificerade om en utomstående ägare äger 30 procent eller fler aktier i ett fåmansföretag och har rätt till utdelning och vinst i proportion till andelarna. En utomstående ägare är dock bara utomstående om varken hen eller hens närstående är verksamma i betydande omfattning i bolaget.

Om bolaget har ett externt passivt ägande på mer än 30 % kan det vara så att 3:12 reglerna inte är tillämpliga eller att de är tillämpliga under en period.  Vad som räknas som utomstående ägande kan också vara klurigt. Här kan det vara bra att ta hjälp om du inte själv har greppet om vad som gäller.

Okvalificerande andelar deklareras på K12 medan kvalificerade andelar deklareras på K10.

Vad är löneadministration? & Lönehantering
godis i skål 3 12 3:12
köpa bolag lönekartläggning

Vill du anlita en redovisningskonsult som kan 3:12 reglerna?

Så att allt blir enkelt, tryggt och rätt?

Vi räknar ut skatten på din utdelning och hjälper dig följa reglerna så optimalt som möjligt.
Klicka här för att boka boka in ett möte >>

Dela den här artikeln!