Hur stor utdelning kan jag ta?

Driver du ett aktiebolag och vill du veta hur stor aktieutdelning du kan ta och när du får ta utdelning?

Och samtidigt lära dig allt om hur den deklareras, när skatten ska betalas, om förskottsutdelning är tillåtet, hur man bokför den, när betalning ska ske samt om man får dela ut resultatet löpande under året.

Då ska du läsa den här artikeln.

Vad är utdelning?

Aktieutdelning, vinstutdelning, eller helt enkelt utdelning handlar om att dela ut medel från ett aktiebolag till dess ägare fördelat på antal aktier per ägare. Det som delas ut är vanligen pengar, men kan även vara exempelvis saker eller fordringar. Aktieutdelning är ett sätt för aktiebolag att ersätta ägarna för satsat kapital och/eller arbetsinsats. Men hur mycket som får delas ut till ägarna när årsredovisningen är fastställd beror på bolagets utdelningsbara medel och om kraven kring utdelning i aktiebolagslagen (ABL) kan uppfyllas, vilket vi ska fokusera på nu.

Vill du istället veta hur du blir beskattad på utdelningen enligt 3:12-reglerna, läs den här 3:12-artikeln.

Vad är utdelningsbara medel?

Utdelning regleras i ABL och vid en utdelning från ett aktiebolag måste hänsyn tas till flera olika aspekter. Exempelvis hur mycket utdelningsbara medel som finns i bolaget. Utdelningsbara medel finns i bolagets fria egna kapital, men är inte nödvändigtvis hela det fria egna kapitalet. Utdelningsbara medel finns normalt bara i aktiebolag som går med vinst.

För att förklara vad som är utdelningsbara medel kan det vara bra att börja med att förklara vad eget kapital är.

Vad är eget kapital?

När ett aktiebolag startar krävs en insats från ägarna i form av aktiekapital. Aktiekapitalet är vid bolagsstarten hela det egna kapitalet. Men aktiekapitalet blir bundet eget kapital och är alltså inte föremål för utdelning, utan finns till som ett slags borgenärskydd.

Det som kan bli aktuellt att dela ut till aktieägarna är istället den vinst som bolaget potentiellt kommer att generera. En vinst är ett positivt resultat, det vill säga när årets intäkter överstiger årets kostnader. Gäller motsatsen gör bolaget en förlust. En förlust minskar det egna kapitalet medan en vinst ökar det.

Eget kapital är en residualpost och beräknas som mellanskillnaden mellan tillgångar och skulder i ett bolag. När ett bolag har rullat på i några år kan posterna i eget kapital bestå av mer än aktiekapital och ackumulerade vinster. Där kan även exempelvis uppskrivningsfond eller överkursfond ingå, vilket vi dock inte kommer att gå in på här.

Vad används eget kapital till?

Ett stort eget kapital innebär att bolaget har en förmåga att bära eventuella framtida förluster. Om eget kapital dessutom är stort i förhållande till bolagets skulder har bolaget något som kallas god soliditet. Ett sätt att uppnå god soliditet och förmåga att bära förluster är att spara genererade vinster i det fria egna kapitalet.

Vad styr utdelningsbara medel?

I princip allt fritt eget kapital dvs ackumulerade vinster minus eventuella förluster och tidigare utdelningar kan delas ut och utgör utdelningsbara medel. Men det finns två regler i ABL som styr hur mycket av det fria egna kapitalet (de utdelningsbara medlen) som kan delas ut.

Dessa är försiktighetsregeln och beloppsregeln. Reglerna är kumulativa, det vill säga ingen av de två har karaktären av en huvudregel. Vilket innebär att båda reglerna måste vara uppfyllda för att en vinstutdelning ska kunna ske.

Fritt eget kapital
(inklusive årets fastställda resultat)
– medel som behövs i framtiden
= utdelningsbara medel

Vad är beloppsregeln?

Beloppsregeln innebär att en utdelning inte får göras om det efter utdelningen inte finns täckning för det bundna kapitalet.

Vad är försiktighetsregeln?

Försiktighetsregeln är uppdelad i två delar och handlar för det första om att en utdelning måste vara rimlig med hänsyn till de krav och risker som hör ihop med verksamheten och som fordrar en viss storlek på det egna kapitalet. Denna bedömning bör vara framtidsinriktad. Dessutom ska en utdelning vara förenlig med bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Med konsolideringsbehov menas företagets behov av att bygga upp vinstmedel och öka soliditeten, med andra ord den långsiktiga betalningsförmågan. Likviditetskravet innebär i princip att företaget måste ha tillräckligt med pengar på banken för att den kortsiktiga betalningsförmågan ska vara säkrad. Företagets likviditet får inte sättas ur spel på grund av en utdelning. Ställning i övrigt refererar till väsentliga händelser under räkenskapsåret eller efter dess utgång och inbegriper alla kända förhållanden som kan påverka bolagets ekonomiska ställning och som inte redan har uppmärksammats genom konsolideringsbehovet och soliditeten.

Detta var en sammanfattning av vad som menas med eget kapital och utdelningsbara medel, samt vad det finns för begränsningar vid utdelning. Eftersom utdelning väcker många frågor hos aktieägare besvarar vi några av dessa nedan. Vid behov av goda råd är du alltid välkommen att kontakta oss.

Ska jag dela ut alla utdelningsbara medel?

Innan man svara på den här frågan är det intressant att fundera på följande:

1. Vad förväntar sig bolagets intressenter? Ett bolag ser onekligen mer stabilt ut om det har ett stort eget kapital. Nyckeltal som soliditet påverkas också av storleken på det egna kapitalet. Har bolaget ett lågt eget kapital och då en låg soliditet kan bolaget ses som mindre starkt rustat för framtiden.
2. Är företaget beroende av en bra kreditrating? Om utdelning sker på ett sådant sett att det går att utläsa negativa trender tex i nyckeltal som soliditet så kan det påverka bolagets kreditrating negativt.
3. Behöver aktieägarna pengarna? Om inte så kan det vara bättre att låta medlen ligga kvar i bolaget och undvika eventuella skatteeffekter.
4. Hur ser skattningssituationen ut för dig som aktieägare? Ofta finns det utdelningsbara medel i bolaget men ägarnas privata skattesituation innebär att det kan bli upp till 52 % skatt. Vill du veta hur du blir beskattad på utdelningen enligt 3:12 reglerna läs här.

Vad behöver jag göra för att ta en utdelning?

I tidslinjen nedan beskrivs vilka moment som behöver hanteras innan utdelningen kan utbetalas, när kontrolluppgift upprättas, utdelningen deklareras och skatten ska betalas in.

1. Bokslut och årsredovisning upprättas för räkenskapsåret och skrivs på av styrelsen.
2. Förslag till utdelning upprättas, formellt av styrelsen, antingen i årsredovisningen eller separat. Utdelning per aktie anges.
3. Revision genomförs om bolaget har en vald revisor. Revisorn tillstyrker eller avstyrker vinstdispositionen.
4. Årsstämma hålls. Utdelning beslutas och utbetalningsdag anges.
5. Utbetalning av utdelning sker till aktieägarna.
6. Kontrolluppgift avseende utdelning lämnas in, det är stämmodagen som styr vilket kalenderår som kontrolluppgift lämnas.
7. Blankett K10 upprättas som bilaga till ägarens privata deklaration där skatteberäkning på utdelningen redovisas enligt 3:12 reglerna.
8. För att undvika ränta på eventuell kvarskatt, det vill säga skatt på utdelningen som har beslutats, så kan du göra en fyllnadsinbetalning till skatteverket. Datumet för när du behöver göra fyllnadsinbetalningen beror på hur stort beloppet är, läs mer här.
9. Slutlig skatteinbetalning sker i samband med att aktieägarens slutskattsedel regleras. Detta kan ske fram till i december året efter att utdelning beslutats. Väntar man dock till det här datumet med att betala skatten på utdelningen så påförs räntekostnader.