Hur stor utdelning kan jag ta?
Driver du ett aktiebolag och vill du veta hur stor aktieutdelning du kan ta och när du får ta utdelning?
Och samtidigt lära dig allt om;
- hur skatten på utdelningen ska deklareras,
- när betalas skatten på utdelningen,
- om förskottsutdelning är tillåtet,
- hur man bokför utdelning,
- om utdelningen måste betalas ut direkt,
- om man får dela ut resultatet löpande under räkenskapsåret?
Och samtidigt uppdatera dig på de restriktioner som gäller för utdelning om du ansökt om stöd från regeringens olika krispaket, det vill säga;
- utdelning och korttidsstöd för korttidspermittering,
- utdelning och omställningsstöd (omsättningsstöd).
Då ska du läsa den här artikeln.
Vad är utdelning?
Aktieutdelning, vinstutdelning, eller helt enkelt utdelning handlar om att dela ut medel från ett aktiebolag till dess ägare fördelat på antal aktier per ägare. Det som delas ut är vanligen pengar, men kan även vara exempelvis saker eller fordringar. Aktieutdelning är ett sätt för aktiebolag att ersätta ägarna för satsat kapital och/eller arbetsinsats. Men hur mycket som får delas ut till ägarna när årsredovisningen är fastställd beror på bolagets utdelningsbara medel och om kraven kring utdelning i aktiebolagslagen (ABL) kan uppfyllas, vilket vi ska fokusera på nu.
Vill du istället veta hur du blir beskattad på utdelningen enligt 3:12-reglerna, läs den här 3:12-artikeln.
Utdelningsbara medel i bolaget – bara i bolag som går med vinst
Utdelning regleras i ABL och vid en utdelning från ett aktiebolag måste hänsyn tas till flera olika aspekter. Exempelvis hur mycket utdelningsbara medel som finns i bolaget. Utdelningsbara medel finns i bolagets fria egna kapital, men är inte nödvändigtvis hela det fria egna kapitalet. Utdelningsbara medel finns normalt bara i aktiebolag som går med vinst.
För att förklara vad som är utdelningsbara medel kan det vara bra att börja med att förklara vad eget kapital är.
Eget kapital
När ett aktiebolag startar krävs en insats från ägarna i form av aktiekapital. Aktiekapitalet är vid bolagsstarten hela det egna kapitalet. Men aktiekapitalet blir bundet eget kapital och är alltså inte föremål för utdelning, utan finns till som ett slags borgenärskydd.
Det som kan bli aktuellt att dela ut till aktieägarna är istället den vinst som bolaget potentiellt kommer att generera. En vinst är ett positivt resultat, det vill säga när årets intäkter överstiger årets kostnader. Gäller motsatsen gör bolaget en förlust. En förlust minskar det egna kapitalet medan en vinst ökar det.
Eget kapital är en residualpost och beräknas som mellanskillnaden mellan tillgångar och skulder i ett bolag. När ett bolag har rullat på i några år kan posterna i eget kapital bestå av mer än aktiekapital och ackumulerade vinster. Där kan även exempelvis uppskrivningsfond eller överkursfond ingå, vilket vi dock inte kommer att gå in på här.
Vad används eget kapital till?
Ett stort eget kapital innebär att bolaget har en förmåga att bära eventuella framtida förluster. Om eget kapital dessutom är stort i förhållande till bolagets skulder har bolaget något som kallas god soliditet. Ett sätt att uppnå god soliditet och förmåga att bära förluster är att spara genererade vinster i det fria egna kapitalet.
Vad är utdelningsbara medel?
I princip allt fritt eget kapital dvs ackumulerade vinster minus eventuella förluster och tidigare utdelningar kan delas ut och utgör utdelningsbara medel. Men det finns två regler i ABL som styr hur mycket av det fria egna kapitalet (de utdelningsbara medlen) som kan delas ut.
Dessa är försiktighetsregeln och beloppsregeln. Reglerna är kumulativa, det vill säga ingen av de två har karaktären av en huvudregel. Vilket innebär att båda reglerna måste vara uppfyllda för att en vinstutdelning ska kunna ske.
Fritt eget kapital
(inklusive årets fastställda resultat)
– medel som behövs i framtiden
= utdelningsbara medel
Vad är beloppsregeln?
Beloppsregeln innebär att en utdelning inte får göras om det efter utdelningen inte finns täckning för det bundna kapitalet.
Vad är försiktighetsregeln?
Försiktighetsregeln är uppdelad i två delar och handlar för det första om att en utdelning måste vara rimlig med hänsyn till de krav och risker som hör ihop med verksamheten och som fordrar en viss storlek på det egna kapitalet. Denna bedömning bör vara framtidsinriktad. Dessutom ska en utdelning vara förenlig med bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Med konsolideringsbehov menas företagets behov av att bygga upp vinstmedel och öka soliditeten, med andra ord den långsiktiga betalningsförmågan. Likviditetskravet innebär i princip att företaget måste ha tillräckligt med pengar på banken för att den kortsiktiga betalningsförmågan ska vara säkrad. Företagets likviditet får inte sättas ur spel på grund av en utdelning. Ställning i övrigt refererar till väsentliga händelser under räkenskapsåret eller efter dess utgång och inbegriper alla kända förhållanden som kan påverka bolagets ekonomiska ställning och som inte redan har uppmärksammats genom konsolideringsbehovet och soliditeten.
Detta var en sammanfattning av vad som menas med eget kapital och utdelningsbara medel, samt vad det finns för begränsningar vid utdelning. Eftersom utdelning väcker många frågor hos aktieägare besvarar vi några av dessa nedan. Vid behov av rådgivning är du alltid välkommen att kontakta oss.
Ska jag dela ut alla utdelningsbara medel?
Innan man svara på den här frågan är det intressant att fundera på följande:
- Vad förväntar sig bolagets intressenter? Ett bolag ser onekligen mer stabilt ut om det har ett stort eget kapital. Nyckeltal som soliditet påverkas också av storleken på det egna kapitalet. Har bolaget ett lågt eget kapital och då en låg soliditet kan bolaget ses som mindre starkt rustat för framtiden.
- Är företaget beroende av en bra kreditrating? Om utdelning sker på ett sådant sett att det går att utläsa negativa trender tex i nyckeltal som soliditet så kan det påverka bolagets kreditrating negativt.
- Behöver aktieägarna pengarna? Om inte så kan det vara bättre att låta medlen ligga kvar i bolaget och undvika eventuella skatteeffekter.
- Hur ser skattningssituationen ut för dig som aktieägare? Ofta finns det utdelningsbara medel i bolaget men ägarnas privata skattesituation innebär att det kan bli upp till 52 % skatt. Vill du veta hur du blir beskattad på utdelningen enligt 3:12 reglerna läs här.
Vad behöver jag göra för att ta en utdelning?
I tidslinjen nedan beskrivs vilka moment som behöver hanteras innan utdelningen kan utbetalas, när kontrolluppgift upprättas, utdelningen deklareras och skatten ska betalas in.
- Bokslut och årsredovisning upprättas för räkenskapsåret och skrivs på av styrelsen.
- Förslag till utdelning upprättas, formellt av styrelsen, antingen i årsredovisningen eller separat. Utdelning per aktie anges.
- Revision genomförs om bolaget har en vald revisor. Revisorn tillstyrker eller avstyrker vinstdispositionen.
- Årsstämma hålls. Utdelning beslutas och utbetalningsdag anges.
- Utbetalning av utdelning sker till aktieägarna.
- Kontrolluppgift avseende utdelning lämnas in, det är stämmodagen som styr vilket kalenderår som kontrolluppgift lämnas.
- Blankett K10 upprättas som bilaga till ägarens privata deklaration där skatteberäkning på utdelningen redovisas enligt 3:12 reglerna.
- För att undvika ränta på eventuell kvarskatt, det vill säga skatt på utdelningen som har beslutats, så kan du göra en fyllnadsinbetalning till aktieägarna. Datumet för när du behöver göra fyllnadsinbetalningen beror på hur stort beloppet är, läs mer här.
- Slutlig skatteinbetalning sker i samband med att aktieägarens slutskattsedel regleras. Detta kan ske fram till i december året efter att utdelning beslutats. Väntar man dock till det här datumet med att betala skatten på utdelningen så påförs räntekostnader.
Info aktier: När får man ta utdelning?
Utdelning får tas så snart bolaget haft sin första bolagsstämma. På stämman kan då beslutas att fritt eget kapital (inklusive senaste räkenskapsårets resultat) disponeras som utdelning eller förs över i ny räkning. Efter årsstämman är det även möjligt att besluta om utdelning på extra stämma.
AKTIEUTDELNINGSHJÄLPEN
Vill du ha hjälp med att räkna på aktieutdelning?
Behöver du hjälp med att räkna på hur mycket utdelning du kan ta? Klicka här och boka ett möte med en av våra experter >>
När ska jag betala in skatten för utdelning?
Om årsstämman beslutar om utdelning under 2023, baserar på 2022 års resultat, ska utdelningen deklareras i din privata inkomstdeklaration våren 2024. Vill du undvika räntekostnader ska du betala in din skatteskuld före den 12 februari 2024.
Är utdelning skattefri?
Nej, utdelning till privatpersoner är inte skattefri. Utdelning i fåmansbolag med kvalificerade aktier beskattas enligt 3:12-reglerna. För mer information om hur utdelning i fåmansföretag beskattas läs här.
Är utdelning till moderbolag skattefri?
Utdelning till svenskt moderbolag är normalt skattefri.
Hur mycket utdelning får jag ta?
Hur mycket utdelning du kan ta beror på hur mycket fritt eget kapital ditt företag har. Med andra ord, storleken på ackumulerade vinster minus eventuella förluster och tidigare utdelningar. Därutöver måste utdelningen vara rimlig med hänsyn till beloppsregeln och försiktighetsregeln i ABL. När förutsättningarna finns för utdelning kan du fundera på hur den ska beskattas. Det finns nämligen olika sätt att räkna ut hur mycket utdelning som kan bli lågbeskattad. För att läsa mer om detta klicka här.
Hur stora utdelningsbara medel har bolaget?
Det beror på hur mycket fritt eget kapital som finns i företaget. Det vill säga ackumulerade vinster minus eventuella förluster och tidigare utdelningar. Men kom ihåg restriktionerna för utdelning i ABL dvs beloppsregeln och försiktighetsregeln, näs mer om dessa tidigare i den här artikeln.
Kan jag ta utdelning utan lön?
Ja, du kan ta ut utdelning även om du inte har tagit ut lön i företaget, så länge det finns utdelningsbara medel och om beloppsregeln och försiktighetsregeln är uppfyllda. Men det kan vara mer fördelaktigt att ta ut en tillräcklig lön innan utdelning görs. Mer om hur utdelning beskattas i fåmansbolag finns här.
Vad är bäst lön eller utdelning?
Lön ligger som underlag för SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och PGI (pensionsgrundande inkomst) och är dessutom en viktig komponent i beräkningen av lågbeskattad utdelning enligt huvudregeln i 3:12-reglerna. Därmed finns det skäl att premiera tillräcklig lön före utdelning. Läs mer om detta här.
Vad är den optimala lönen för utdelning? /Hur mycket lön ska jag ta ut 2022?
När förutsättningar finns i bolaget för utdelning kan olika sätt att räkna ut beskattning beaktas. För att kunna använda det lönebaserade utrymmet i beräkningen av gränsbeloppet enligt huvudregeln är ”rätt lön” för dig som aktieägare och närstående följande (år 2022):
Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2023 måste aktieägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2022 på minst 681 600 kr (9,6 IBB) eller 426 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner. Utdelningen deklareras sedan på din K10 2024. För att läsa mer om detta klicka här.
Hur mycket betalar man i skatt på utdelning?
Hur mycket du betalar i skatt på utdelning beror på hur gränsbeloppet för lågbeskattad utdelning räknas ut, eventuellt tidigare sparade gränsbelopp, hur mycket utdelning du tar ut och din specifika skattesituation. Läs mer om detta här.
När man får ta utdelning?
Beslut om utdelning får göras först när resultat- och balansräkningen är fastställd, vilket görs under årsstämman. Årsstämman fattar också beslut om utdelning. Därför får man ta utdelning när årsstämman har fastställt resultat- och balansräkningen och fattat beslut om utdelning.
Kan man ta aktieutdelning första året?
Utdelning får tas så snart företaget har haft sin första årsstämma. På stämman kan beslutas då om utdelning eller om överföring i ny räkning.
Kan man ta utdelning när som helst?
Nej, men efter årsstämman där en resultat och balansräkning fastställts är det även möjligt att besluta om utdelning på en extra stämma. Förutsättningen är att det finns utdelningsbara medel.
Hur ofta kan man ta utdelning?
Om utdelningsbara medel finns och beloppsregeln och försiktighetsregeln är uppfyllda kan man efter årsstämman fatta beslut om ytterligare utdelning. För varje extrautdelning krävs dock en extra stämma. Kom ihåg att utdelning bara kan ske med fastställda belopp enligt årsstämman.
Är förskottsutdelning tillåtet?
Förskottsutdelning är inte tillåtet eftersom utdelning kan göras först när resultat- och balansräkningen är fastställda.
Får man dela ut resultatet löpande under räkenskapsåret?
Resultat får inte delas ut löpande under året eftersom resultatet ännu inte är fastställt. På stämma kan bara balans och resultaträkning avseende det senaste räkenskapsåret fastställas och det sker då efter räkenskapsårets utgång. Utdelning av resultatet löpande under räkenskapsåret är därför inte tillåtet.
Vad är anteciperad utdelning?
Anteciperad utdelning är en förväntad utdelning, men syftar då på en anteciperad utdelning från ett dotterbolag. Det betraktas som en kommande fordran på utdelning. Som dock varken har beslutats på en årsstämma eller har betalats ut.
Hur betalas utdelning ut?
Utdelning betalas vanligen ut genom en banköverföring, men kan också betalas ut i aktier eller andra tillgångar. Detta beror på vad utdelningen gäller.
När ska jag äga aktier i bolaget för att få utdelning?
Om du äger aktier vid tidpunkten för beslut om utdelning, dvs i normalfallet på årsstämman så har du rätt till utdelning för var aktie du äger. Andra regler gäller för avstämningsbolag, dvs aktie innehav i noterade bolag osv.
Måste utdelningen betalas ut direkt?
Nej, utdelningen måste inte betalas ut direkt. På stämmoprotokollet ska det anges när utdelning ska betalas ut och anges inte det så är utdelning tillgänglig för utbetalning efter att stämman har hållits. Om utdelningen istället ligger kvar i bolaget bör den ha flyttats till ägarens avräkningskonto det datum som anges som utbetalningsdag enligt stämmoprotokollet.
Gäller 3:12 för utdelning från börsnoterade bolag?
Nej, 3:12 reglerna avser bara dig som är aktieägare i fåmansföretag och äger sk kvalificerande aktier. Äger du aktier i ett börsnoterat bolag så beskattas du i normalfallet i kapital. Aktier i fåmansbolag regleras särskilt för att bland annat begränsa företagare som är aktiva i sina bolag från att ta ut hela sin egentliga lön som lågbeskattad utdelning. Läs mer om det här.
Vad gäller för utdelning till passiva aktieägare?
Passiva aktieägare är personer eller bolag som äger aktier och inte är aktiva i verksamheten och anses därmed inneha okvalificerade aktier, läs mer om det här.
Hur bokför jag utdelning?
När årsstämman har tagit beslut om resultatdisposition ska denna även bokföras. Om en utdelning ska göras sker bokningen av utdelningen genom Debet (minskning) konto 2098 Vinst eller förlust från föregående år och Kredit (ökning) konto 2898 Outtagen vinstutdelning. Eventuella resterande belopp på konto 2098, som inte ska delas ut, bokas om från konto 2098 till konto 2091 Balanserad vinst eller förlust. Då har en del av det av årsstämman fastställda resultatet lagts som kortfristig skuld (outtagen vinstutdelning) och en del har flyttats till Fritt eget kapital.
När utdelningen sedan ska betalas ut bokas Debet (minskning) konto 2898 Outtagen vinstutdelning och Kredit (minskning) 1930 Företagskonto. Företagets bankkonto minskar alltså samtidigt som även den kortfristiga skulden minskar, eftersom utdelningen nu betalas ut till ägaren.
Om utbetalningen däremot inte sker direkt kan den outtagna utdelningen ligga kvar på konto 2898 som en kortfristig skuld och ses då som ett avräkningskonto mot aktieägarna.
VILL DU ANLITA EN REDOVISNINGSBYRÅ SOM KAN ALLT OM UTDELNING?
Så att allt blir enkelt tryggt och rätt?
Vi hjälper dig med din redovisning och du får alltid koll på hanteringen av din utdelning Klicka här och boka ett möte >>
Kan jag ta aktieutdelning om företaget har fått korttidsstöd?
Ett system för korttidsstöd för företag har funnits sedan januari 2014, men förnyades i april 2020 och har sedan dess varit ett stort stöd för många företag som har drabbats av coronapandemins följdverkningar.
Men huruvida ett bolag kan besluta om aktie utdelning eller annan värdeöverföring i nära anslutning till att de tar emot eller ansöker om kortidsstöd för korttidspermittering har inte uttryckligen varit reglerat i lag. Under pandemin, då många bolag sökte stöd, ställdes därför rättsosäkerheten kring vad som gäller kring utdelning och korttidsstöd på sin spets.
Ansökan om korttidsstöd gjordes hos Tillväxtverket under de mest intensiva pandemiåren, men sedan april 2022 sker ansökan hos Skatteverket. Tillväxtverkets inställning var att utdelning och korttidsstöd inte var förenligt. Det menades att beslut om utdelning eller annan värdeöverföring visade att bolaget inte hade en sådan ekonomiskt utsatt situation att de var berättigade stöd.
Mot bakgrund av detta avslogs en del ansökningar och en del utbetalade stöd följdes av återkrav. Men eftersom frågan inte har varit uttryckligen reglerad i lag och i avsaknad av utarbetad praxis har en mängd överklaganden kring Tillväxtverkets bedömningar inkommit till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten har i sin tur i vissa fall återförvisat ärenden tillbaka till Tillväxtverket för ny bedömning och i andra fall har processen avslutats i Förvaltningsrätten eller fortsatt upp till Kammarrätten.
Två fall fick i juni 2022 prövningstillstånd i Högsta Förvaltningsdomstolen kring frågan om utdelning och korttidsstöd. I båda fallen gav Högsta Förvaltningsdomstolen Tillväxtverket rätt att återkalla stöden. I ett av fallen hade bolaget beslutat om utdelning under den period då bolaget erhöll korttidsstöd, med hänvisning till förlorad omsättning och att utbetalningen av utdelningen sköts på framtiden. Högsta Förvaltningsdomstolen ansåg dock inte att detta innebar tillräckliga ekonomiska problem för att bolaget skulle vara berättigat korttidsstöd. I det andra fallet hade bolaget först beslutat om en utdelning (16 mars), sedan återkallat denna (8 april) för att därefter ansöka om korttidsstöd (9 april). Enligt Högsta Förvaltningsdomstolen hade detta kunnat vara korrekt, under förutsättning att bolagets ekonomiska situation kraftigt hade försämrats från beslutet om utdelning till ansökan om korttidsstöd. Dock ansåg Högsta Förvaltningsdomstolen att eftersom bolaget hade ca 4 miljoner i utdelningsbara medel och ansökte om endast ca 350 000 kr i korttidsstöd, så kunde bolaget ha parerat den ekonomiska svårigheten på egen hand. Bolaget var därmed inte berättigat stöd.
Detta ger alltså en viktig pusselbit i den praxis som växer fram, där det blir alltmer troligt att utdelning och korttidsstöd inte är förenligt.
Kan man ta aktieutdelning när bolaget har fått omställningsstöd?
Till följd av pandemin införde regeringen år 2020 även ett omställningsstöd (eller så kallat omsättningsstöd) för företag med minskad omsättning till följd av pandemin. Denna har modifierats och förlängts i omgångar och omfattar även olika perioder. Ansökan om omställningsstöd är dock numera stängd.
Inte heller utdelning och omställningsstöd har betraktats som vidare förenligt och samma underliggande argumentation har använts. Utdelning ses som en indikation på att bolaget inte är i en tillräckligt ekonomiskt utsatt situation och därmed är bolaget inte berättigat till stöd. Bolag som har beslutat och verkställt en utdelning eller annan värdeöverföring under vissa perioder har därför exkluderats från omställningsstöd eller blivit återbetalningsskyldiga. För information om de olika perioderna för omställningsstöd och utdelning läs här
Inte bara hinder för utdelning vid korttidsstöd och omställningsstöd
Det bör förtydligas att begreppet värdeöverföring innefattar fler transaktioner än bara utdelning. Kortfattat innebär begreppet alla transaktioner som påverkar ditt bolags förmögenhet och som inte är av affärsmässig karaktär. Det vill säga gottgörelse, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapital eller reservfond. Lämnade koncernbidrag som inte är att betrakta som en värdeöverföring, utgör dock inget hinder för att stöd har beviljats. Regler för 2021 hittar du här, notera att dessa förändrades den 1 december 2020. 2022 års regler hittar du här.
Hoppas att denna text gav en utökad förståelse för vad som påverkar utdelning i ditt fåmansbolag. Vid ytterligare frågor eller funderingar, tveka inte att kontakta en av våra kunniga rådgivare.
Auktoriserad revisor och VD. Antti är specialiserad på tillväxtbolag, start-ups och ägarledda bolag men har också lång erfarenhet av större internationella bolag. Rådgivning, skatt & revision.
E-post: antti.niemi@revideco.se
