Är du egenföretagare eller ekonomiansvarig? Har du då koll på hur de nya reglerna om årsredovisning påverkar ditt företag? I denna artikel går vi igenom de viktigaste förändringarna och hur ditt företag påverkas.

På grund av EU-regler har årsredovisningslagen ändrats och i samband med det har även följdändringar i Bokföringsnämndens (BFN) K-regelverk gjorts. I samma veva har BFN även lanserat ett nytt gemensamt K2 för olika bolagsformer.

Det nya gemensamma K2-regelverket innebär att företagsformer (handels- och kommanditbolag, stiftelser, föreningar m.m. som upprättar årsredovisning) som tidigare inte kunnat välja K2 kan göra det från och med räkenskapsår som påbörjades efter 31 december 2015 och för räkenskapsår som påbörjas efter 31 december 2016 är dessa företagsformer för första gången tvingade att välja K2 eller K3 för sina årsredovisningar (observera dock att alla bolag i denna kategori inte behöver upprätta årsredovisning).

K3 för koncerner

För aktiebolag gäller att det nya K2-regelverket ska användas för räkenskapsår som påbörjades efter den 31 december 2015. I de nya reglerna har det också fastställts att det inte är tillåtet att upprätta en koncernredovisning enligt K2 utan då måste K3 användas. I övrigt har vissa mindre justeringar av reglerna i K2 gjorts, bland annat av hur anskaffningsvärdet för fastighet och lager av egentillverkade varor ska redovisas. Tidigare har det också beslutas att den så kallade alternativregeln för intäktsredovisning av tjänsteuppdrag på löpande redovisning har tagits bort då den strider på EU:s redovisningsdirektiv. Läs mer om detta i denna artikel.

Enklare avseende tilläggsupplysningar

Många av förändringarna i årsredovisningslagen rör mindre upplysningskrav för mindre företag då det enligt EU:s redovisningsdirektiv inte är tillåtet att ställa större krav på mindre bolag än vad som framgår där. Syftet är att förenkla för mindre företag. Det innebär att flera tilläggsupplysningar som tidigare varit obligatoriska nu blir frivilliga för mindre företag, detta oavsett om bolagen använder K2 eller K3. De nya reglerna gäller för räkenskapsår som påbörjades efter den 31 december 2015.

Till exempel så försvinner kravet att redovisa könsfördelningen bland de anställda och hur stora kostnader bolaget haft för löner, sociala avgifter och pension. Det enda upplysningskravet som kvarstår för personal är medeltal anställda. Mindre företag behöver inte heller lämna uppgifter om dotterbolag eller intressebolag eller om inköp och försäljning mellan koncernföretag. Flera av de notkrav som tidigare funnits för mindre företag som använder K3 frivilligt försvinner också.

Information på nya ställen

Den nya årsredovisningslagen innebär också att viss information flyttas i årsredovisningen. Förändringen av eget kapital som tidigare redovisades i not ska numera redovisas i förvaltningsberättelsen (eller i en egen rapport). Resultatdispositionen ska precis som tidigare också redovisas i förvaltningsberättelsen men för större företag tillkommer att den också ska redovisas i not. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång ska numera redovisas i not istället för förvaltningsberättelsen.

Det blir också förändringar vad gäller ställda säkerheter och ansvarsförbindelser. Ansvarsförbindelser byter namn till eventualförpliktelser och både ställda säkerheter och eventualförpliktelser ska nu redovisas i not istället för som tidigare ”inom linjen” direkt efter balansräkningen.

Nya upplysningar som ska framgå

Det tillkommer också några krav på upplysningar. Bolagets säte ska numera framgå av förvaltningsberättelsen och om en tillgång eller skuld är uppdelad på flera olika poster i balansräkningen ska det lämnas uppgift om detta i not. (Gäller till exempel skulder som är uppdelad på kort och lång del).

…och den största ändringen

Den största ändringen som inte bara rör tilläggsupplysningar är att företag som aktiverar egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar från och med nu också måste boka upp motsvarade belopp i en bunden fond i eget kapital. Det innebär egentligen att det inte är möjligt att dela ut vinster som beror på att bolaget valt att redovisa detta som tillgång i balansräkningen istället för att kostnadsföra dem. Den bundna fonden löses upp i takt med att tillgången skrivs av. I övrigt har det även gjorts en del detaljförändringar i reglerna om avskrivning och nedskrivning av immateriella tillgångar.

Detta var en sammanfattning av några av de viktigaste förändringarna, kontakta gärna mig eller din kontakt på Revideco om du vill veta mer om hur just du och ditt företag påverkas.

Texten är skriven av Fredrik Pålsson, Auktoriserad revisor på Revideco.