De nya 3:12-reglerna, som träder i kraft den 1 januari 2026, syftar till att förenkla beskattningen för delägare i fåmansföretag. Dessa regler innebär en enhetlig beräkningsmetod som ersätter de tidigare komplexa reglerna, vilket kan leda till en mer förmånlig skattesituation för delägare.

Enligt de nya reglerna kommer gränsbeloppet för utdelning att bestå av ett grundbelopp, som beräknas till cirka 320 000 kronor för delägare som äger samtliga andelar i företaget. Utöver detta tillkommer ett lönebaserat utrymme samt möjligheten att inkludera ränta på omkostnadsbeloppet över 100 000 kronor. Det innebär att delägare kan få en tydligare och mer förutsägbar skatt på utdelning.

Det är också viktigt att notera att de tidigare kraven på löneuttags- och kapitalandelsberäkningar har tagits bort. Istället införs ett schablonmässigt löneavdrag som baseras på åtta inkomstbasbelopp. Detta förenklar processen för delägare som tidigare har behövt navigera i komplicerade beräkningsmetoder.

För att beräkna ditt gränsbelopp enligt de nya 3:12-reglerna, bör du först fastställa din ägarandel i företaget samt de totala lönerna som har betalats ut. Tänk på att det är viktigt att hålla sig uppdaterad om förändringar i lagstiftningen och eventuella tilläggsinformationer från Skatteverket och andra myndigheter. Vi rekommenderar att du kontaktar en ekonomisk rådgivare för att få hjälp med den specifika beräkningen utifrån din situation.

För mer information kan du läsa mer på Regeringen.se och Revideco. Om du har ytterligare frågor eller behöver assistans, tveka inte att kontakta oss på Revideco.

Gränsbeloppet för utdelning från ett fåmansföretag är en viktig aspekt att förstå för att kunna optimera din skattesituation. Gränsbeloppet är det belopp som du kan ta ut som utdelning och som beskattas med en lägre skattesats på 20 procent. Utdelning som överstiger detta belopp beskattas som inkomst av tjänst, vilket innebär en högre skattesats.

Det finns två huvudsakliga metoder för att beräkna gränsbeloppet: **förenklingsregeln** och **huvudregeln**.

1. **Förenklingsregeln**: Denna metod erbjuder ett schablonbelopp som motsvarar 2,75 gånger inkomstbasbeloppet. För inkomståret 2024 är detta belopp 204 325 kronor. Detta belopp fördelas på alla aktier i företaget.

2. **Huvudregeln**: Denna metod beräknar gränsbeloppet utifrån omkostnadsbeloppet för andelarna och ett lönebaserat utrymme. För inkomståret 2024 är procentsatsen för gränsbeloppet 11,62 procent av det totala löneunderlaget. Det innebär att företagets utbetalda löner till anställda och ägare spelar en central roll i hur stort gränsbelopp du kan åberopa.

För att maximera ditt gränsbelopp kan det vara fördelaktigt att öka löneunderlaget. Ju högre löner som betalas ut, desto större möjlighet har du att få ett högre gränsbelopp. Det är också viktigt att notera att om du inte utnyttjar hela ditt gränsbelopp kan det outnyttjade beloppet sparas och räknas upp med en årlig ränta på 5,62 procent.

Det är värt att nämna att nya lagförslag kan komma att förenkla dessa regler, med en föreslagen sammanslagning av de två metoderna till en gemensam, enklare metod från och med den 1 januari 2026.

För mer information och detaljerade beräkningsmetoder, vänligen besök Skatteverket. Om du har specifika frågor gällande din situation, tveka inte att kontakta oss på Revideco för professionell rådgivning.

Kapitel 14 i mervärdesskattelagen (2023:200) fokuserar på regler och förfaranden för återbetalning av ingående moms. Enligt detta kapitel ska den som är eller avser att bli registrerad för mervärdesskatt ansöka om återbetalning av moms hos Skatteverket genom en skattedeklaration. Denna ansökan måste följa de riktlinjer som anges i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Processen för momsåterbetalning inleds med att den registrerade personen fyller i en skattedeklaration där de anger beloppet av den ingående momsen som de önskar få tillbaka. Det är viktigt att alla nödvändiga uppgifter lämnas, inklusive relevanta fakturor och dokument som styrker rätten till återbetalning. Ansökan anses vara inlämnad när alla dessa uppgifter har mottagits av Skatteverket enligt EU:s återbetalningsdirektiv.

För företag som är etablerade i Sverige och som söker återbetalning i ett annat EU-land, ska ansökan riktas via Skatteverkets elektroniska portal till det aktuella landet. Detta innebär att det är viktigt att vara medveten om de specifika krav som gäller i det land där återbetalning söks.

Det är också värt att notera att statliga myndigheter inte har rätt till avdrag för ingående moms och därmed inte kan få återbetalning enligt mervärdesskattelagen. Istället kan de ansöka om kompensation för ingående moms enligt särskilda regler. Kommuner har däremot rätt till avdrag för ingående moms för verksamheter som medför skattskyldighet, vilket innebär att det finns specifika rutiner för återbetalning även för dem.

Om du har ytterligare frågor eller behöver hjälp med momsåterbetalning är du alltid välkommen att kontakta oss på Revideco för professionell rådgivning.