3:12-reglerna – det här gäller 2017

OBS Det här är en arkivartikel, läs om årets 3:12 regler här. 

I den här artikeln gör Revidecos Antti Niemi (bilden) ett försök att på ett enkelt sätt beskriva 3:12 regelverket, så som det ser ut 2017. 3:12-reglerna är det regelverk som styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget.

I dagsläget anses regelverket vara gynnsamt och det på grund av att regelverket lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg. Regelverket har i flera omgångar ändrats och just nu pågår en sådan process med förslag på förändringar.

Regelverket kunde redan innan detta förslag beskrivas som ett lapptäcke av regler, ibland svåra att förstå. Om det förslag som ligger röstas igenom så innebär det att några av de befintliga lapparna sprättas bort och några fler sys till. Förslaget, om det röstas igenom, föreslås att gälla från 1 januari 2018, men i vissa avseenden så påverkar det även 2017. Dessa passager har särskilt markerats med ett fett OBS!

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare ska ta beror dels på hur stort utdelningsutrymme som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Vill du läsa mer om utdelningsutrymmet läs här.

Gränsbeloppet

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ett värde som kallas gränsbeloppet. Endast utdelning under gränsbeloppet blir beskattat till 20 %. Skatten förblir 20 % på utdelningar som beslutas under 2017, men om förslaget röstas igenom så ökar beskattningen till 25 % för utdelningen som beslutas 2018.

Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln – schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

• Schablonbelopp för beskattningsåret 2016 159 775 kr
• Schablonbelopp för beskattningsåret 2017 163 075 kr
• Schablonbelopp för beskattningsåret 2018 sänks till ca 100 000 kr (beror på vad inkomstbasbeloppet 2018 beslutas bli)

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets löneunderlag. Löneunderlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du nu använda 50 % av bolagets löneunderlag som gränsbelopp.

Detta föreslås att ändras from 1 januari 2018 till att en trappa på 10, 25 respektive 50 % och att trappan ska beräknas för varje ägare för sig.

• 10 procent av ägarens löneunderlag som inte överstiger 8 IBB,
• 25 procent av ägarens löneunderlag som överstiger 8 IBB men inte 60 IBB, och
• 50 procent av ägarens löneunderlag som överstiger 60 IBB.

Beräkningen för löneunderlag föreslås bli individbaserad med undantag för att närstående ska beräkna utrymmet gemensamt. En mycket stor försämring jämfört med nuvarande regelverk men gäller som sagt inte förrän from 2018 om förslaget röstas igenom. För utdelningar under 2017 gäller 50 % av kontanta löner 2016.

För att kvalificera dig till att använda huvudregeln:

Utdelning under 2016 som deklareras 2017

• Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2016 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2015 på minst 348 600 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 557 760 kr (9,6 IBB).

Utdelning under 2017 som deklareras 2018

• Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2017 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2016 på minst 355 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 280 kr (9,6 IBB)

Utdelning under 2018 som deklareras 2019

• Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2018 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2017 på minst 369 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 590 400 kr (9,6 IBB)
• OBS! Om förslaget röstas igenom så som det ser ut nu gäller att utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2018 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2017 på minst 492 000 kr (8 IBB) + 5 % ägarens eller närståendes andel av totala av bolagets totala kontanta löner eller 922 500 kr (15 IBB)

Och om jag beslutar om en större utdelning än gränsbeloppet?

Utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20 %. Utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet beskattas så som lön vilket är ca 32 % – 57 % beroende på hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning över takbeloppet 90 IBB beskattas som kapital dvs med skattesatsen 30 %.

Från och med 1 januari 2018 föreslås att skattesatsen över 100 IBB (tidigare 90 IBB) ändras från 30 % till 25%.

Dubbel koncerntillhörighet tillåts

Löner i dotterbolag får tas med i beräkningen av huvudregeln om dotterbolaget ägs till mer än 50 %. Det innebär att under 2017 så måste moderbolaget äga mer än 50 % och bara en ägare kan tillgodoräkna sig löneunderlaget. Om förslaget röstas igenom så räcker det med att äga 50% och två ägare kan tillgodoräkna sig löneunderlag i dotterbolag, sk dubbel koncerntillhörighet tillåts.

OBS! Eftersom löneunderlagen för utdelning under 2018 beräknas på kontanta löner 2017 så behöver man äga 50 % och inte mindre än 50% för att kunna tillgodogöra sig löneunderlagen redan från 1 januari 2017, om man vill tillgodoräkna löneunderlag.

Tänk på att:

• Väljer du att inte ta utdelning så sparas gränsbeloppen så att du kan ta lågbeskattad utdelning en annan gång. Men att utdelning under 2017 beskattas till 20 % och om förslaget röstas igenom så beskattas utdelning from 2018 till 25 %.
• Säljer du dina aktier så beräknas beskattningen av vinsten efter sparade gränsbelopp.
• Har du idag exempelvis en bilförmån eller bostadsförmån så räknas den inte in i varken din lön eller löneunderlaget vid beräkning av huvudregeln. Det kan därför vara intressant att se över om du kan öka din lön och köpa dig loss från förmånen, sk nettolöneavdrag. Hela lönen skulle då räknas in vid beräkningen.
• Förenklingsregeln får endast användas om du ägt aktierna vid årets ingång.
• Förenklingsregeln är begränsad så att du bara kan räkna med ett schablonbelopp från ett bolag, inte flera bolag under 2017. Och om förslaget röstas igenom så kan du bara använda dig av antingen förenklingsregeln (på ett bolag) eller huvudregeln (på samtliga dina bolag) from 2018, innebärande att du inte kan kombinera reglerna om du äger flera bolag. Använder du förenklingsregeln på ett bolag så diskvalificerar du dig mao från att använda huvudregeln på andra bolag det året.
• Löneunderlag kan bara beräknas i huvudregeln om du äger mer än 4 % av aktierna i bolaget men om du har ett högt omkostnadsbelopp så kan det vara så att huvudregeln ger ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln, det på grund av att viss uppräkning får ske varje år. Om förslaget röstas igenom så föreslås 4 % spärren tas bort i sin helhet.
• Vid beräkning av löneunderlag i huvudregeln får man endast räkna med de löner som betalats ut under den tiden som man ägt bolaget.
• Huvudregeln kan max kan beräknas till 50 gånger din egen eller närståendes kontanta lön. Tidigare gränsbelopp begränsas inte. Om förslaget röstas igenom så slopas takbeloppet from 2018.
• Omkostnadsbelopp kan ökas genom kapitaltillskott, är kapitaltillskottet inte varaktigt dvs funnits kortare tid än 2 beskattningsår så ska det avräknas från omkostnadsbeloppet.

De här reglerna gäller bara för fåmansbolagsägare och det är du om mer än hälften av aktierna i bolaget ägs av fyra personer eller färre. I en ägare räknas hela dess närståendekrets dvs make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv in.

Summering – sommaren 2017 vet vi mer

Förslaget är ute på remiss och antagligen så kommer riksdagen ha ett förslag, möjligen modifierat, att rösta om strax innan eller efter sommaren. Inte förrän då vet vi hur reglerna ser ut from 1 januari 2018. Och vi får hoppas på att det som röstas igenom är väl anpassat för Sveriges alla företagare.