grupp-diskuterar-och-hjälper-varandra

Allt om K10 + Vanligaste felen i din K10:a

Av: |Publicerat: 2023-03-14|

K10 är den blankett där du deklarerar utdelning från fåmansbolag och försäljning av fåmansbolagsaktier. Äger du aktier i ett fåmansbolag med kvalificerade andelar ska du fylla i en K10-blankett i samband med din deklaration. Är du osäker på vad som menas med kvalificerade andelar, läs gärna vår artikel genom att klicka här. Om dina andelar i fåmansbolag är okvalificerade ska du istället fylla i en K12-blankett vid utdelning eller försäljning.

Lågbeskattad utdelning

Det är alltså i din K10 det avgörs hur stort gränsbelopp du har för ett visst år. Gränsbeloppet är viktigt eftersom det innebär att utdelning (eller vinst från sålda aktieandelar) upp till gränsbeloppet beskattas i kapital med 20 procent, vilket ses som en låg skattesats. Utdelning som hamnar över gränsbeloppet och upp till 90 IBB (år 2021 6 138 000 kr och år 2022 6 390 000 kr) beskattas istället i inkomstslaget tjänst med cirka 32–57 procent, beroende på din totala inkomst av tjänst under samma år. Utdelning utöver gränsbelopp + 90 IBB beskattas i kapital, det vill säga med skattesatsen 30 procent.

Hur räknar jag ut lågbeskattad utdelning i min K10?

I K10:an räknas det därmed ut hur mycket av din utdelning (eller vinst vid försäljning av andelar) som kommer att beskattas i inkomstslaget kapital (låg beskattning) respektive tjänst (hög beskattning).  Detta görs enligt de regler som används vid beskattning av kvalificerade andelar i fåmansbolag och som kallas 3:12-reglerna. Vill du läsa mer om hur du beskattas för utdelning enligt 3:12-reglerna klicka r. Där kan du läsa om de två sätten som finns för att räkna ut gränsbeloppet, det vill säga förenklingsregeln (s.k. schablonregeln) och huvudregeln (s.k. löneregeln). Räknar du ut gränsbeloppet genom förenklingsregeln ska du fylla i sida 1 på K10-blanketten. Använder du huvudregeln fyller du istället i sida 2 i K10:an.

Eftersom 3:12-reglerna och beräkningen av gränsbeloppet ofta är komplext kan det vara bra att ta hjälp av en expert vid upprättandet av K10-blanketten. Det kan exempelvis vara särskilt knepigt att fylla i K10:an korrekt om det har skett några ägarförändringar.

I den här artikeln listar de vanligaste felen som vi ser i våra kunders K10:or och sist hittar du en hittar du en K10 FAQ där vi svarar på de vanligaste frågorna vi får från våra kunder om K10.

Vill du att ditt bolag ska tas om hand av en redovisningskonsult som även kan sköta din K10:a?

Klicka här för offert!

Vanliga fel vid upprättandet av K10 blanketten:

1. Tillräcklig lön

Driver du ett bolag med många anställda och därmed har stora lönekostnader? Har du också möjlighet att ta ut vad som kallas ”tillräcklig lön” så gynnas du av regelverket så som det ser ut idag. Det då det finns en koppling mellan hur stora löner ditt bolag betalar ut och hur stor lågbeskattad utdelning du som ägare kan ta ut.

Ett problem är att många ägare till fåmansbolag inte har möjlighet att ta ut ”tillräcklig lön” eftersom deras företag inte går tillräckligt bra.

Men kanske vanligare är att man inte känner till att man måste ta ut ”tillräcklig lön” för att gynnas av regelverket. Ibland ser vi case när man tagit ut bara några kronor för lite, och missar på det sättet stora möjligheter.

Vi ser också case där man missat att det sk gränsbeloppet som avgör hur stor den lågbeskattade utdelningen är – rullas över till nästa år om du inte nyttjar den. Det ger en ackumulerad effekt som är bra att ta hänsyn till tex inför en försäljning. Läs mer om tillräcklig lön här.

2. Fel år

3:12 reglerna består av en förenklingsregel och en huvudregel. Min erfarenhet från att ha granskat K10:or genom åren är att det ofta blir fel när man räknar huvudregeln, den är nämligen lite extra krånglig. Här behöver man hålla reda på löneår, utdelningsår och deklarationsår. Och det är vanligt att man räknar på fel år.

Det är helt enkelt lite krångligt att hålla reda på, varför jag skrivit en artikel som förtydligar hur man ska räkna. Läs artikeln här

3. Brutet räkenskapsår

Ett annat vanligt fel är att man i bolag med brutet räkenskapsår inte reflekterat över att det är löner per kalenderår man ska ta hänsyn till, inte löner under bolagets räkenskapsår när man räknar på huvudregeln. Det finns också förtydligat i den här artikeln.

4. Ägarförändringar – de vanligaste fallgroparna

När vi kommer till ägarförändringar så kan relativt små förändringar ge stora effekter på hur du kommer att beskattas. Det är därför viktigt att innan du beslutar om att skifta äganden vara klar över de skattemässiga konsekvenserna. Här nedan återger jag ett antal situationer där du bör vara vaksam:

a) Holdingbolag 

Om du äger via holdingbolag bör både frågan om dubbel koncerntillhörighet och löneuttag ses över. Skiftar du ägande att ägande går från mer än 50% till mindre än 50% bör du vara extra vaksam då den ändringen kan ge betydande skattemässiga effekter.

b) Ägande i flera bolag 

Om du äger flera bolag bör det ses över att rätt regel används i rätt bolag då det finns begränsningar som behöver tas hänsyn till.

c) 4% spärren

Om du äger mindre än 4 %, här finns en spärr mot löneunderlag som behöver tas hänsyn till.

d) Nystartat bolag

Om du nyligen startat ditt bolag– här bör det ses över från och med när du får tillgodoräkna dig förenklingsregeln och om du kvalificerar dig för huvudregeln.

e) Exitplaner

Innan exit, då bör det ses över om köpeskillingen understiger ditt gränsbelopp och om inte – vilka andra alternativ som finns tillgängliga för dig.

f) Gåvor

Om du planerar att ge bort dina aktier alternativt sälja dem för ett mindre belopp. Här är det enkelt att gå fel med stora konsekvenser och det finns flertalet rättsfall att ta hänsyn till.

g) Passivt ägande

Om bolaget har ett externt passivt ägande på mer än 30 % kan det vara så att 3:12 reglerna inte är tillämpliga alls.

Vill du att ditt bolag ska tas om hand av en redovisningskonsult som även kan sköta din K10:a?

Klicka här för offert!

K10 FAQ

Här i vår K10 FAQ har vi samlat ’frequentlly asked questions’ dvs de vanligaste frågorna vi får om regelverket.

Vad är en K10-blankett?

En K10 blankett är en bilaga till deklarationen som gäller ägare till kvalificerade aktier i ett fåmansbolag.

Hur ofta ska jag deklarera K10?

Vi rekommenderar att du fyller i K10 blanketten varje år. Även om du inte tar ut utdelning eller har sålt några andelar. Detta eftersom du där räknar fram ett gränsbelopp för lågbeskattad utdelning, vilken kan sparas till ett annat år om det inte används direkt. Det kan därför vara bra att du räknar fram gränsbeloppet varje år för att lättare kunna hålla koll på det totala sparade gränsbeloppet.

Hur räknar man ut K10?

Man räknar ut gränsbeloppet som anges i K10:an genom antingen huvudregeln eller alternativregeln. Läs mer om det här (infoga länk till artikeln 3:12 så beskattas du för din utdelning).

Måste jag skicka in K10?

Du måste inte lämna in K10 blanketten om ingen utdelning eller försäljning av aktier har skett. Men det kan vara bra att upprätta K10 blanketten varje år för att hålla koll på det sparade gränsbeloppet.

Hur fungerar en K10?

En K10 är en blankett som lämnas in som en bilaga till deklarationen och som avgör hur mycket av utdelning (eller vinst vid försäljning) från kvalificerade andelar som beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjänst.

När gör man en K10?

K10:an upprättas som en bilaga till den privata inkomstdeklarationen, Ink1 och lämnas in i början av maj.

När lämnar man in en K10?

K10:an upprättas som en bilaga till den privata inkomstdeklarationen, Ink1 och lämnas in i början av maj.

Vad kostar en K10?

Upprättandet av en K10 är en tjänst som exempelvis en redovisningskonsult kan hjälpa dig med. Kostnaden varierar och normalt kosta den mer för dig som beräknar gränsbelopp baserat på löneunderlag.

När får jag upprätta en K10?

För att få räkna fram ett gränsbelopp för dina kvalificerade andelar på en K10 måste du ha ägt andelarna vid årets ingång. Det innebär att du måste ha ägt andelarna den 31 december 2021 för att få räkna fram ett gränsbelopp för inkomståret 2022, vilket deklareras 2023. För att inte gå miste om ett helt års gränsbelopp (som ju kan sparas), är det därför bättre att bilda och vara verksam i bolaget innan, snarare än efter, ett årsskifte.

Vad är gränsbelopp i K10?

Gränsbeloppet innebär att utdelning (eller vinst från sålda aktieandelar) upp till gränsbeloppet beskattas i kapital med 20 procent, en relativt låg skattesats. Utdelning över gränsbeloppet beskattas istället i inkomstslaget tjänst med cirka 32–57 procent, beroende på total inkomst av tjänst under samma år.

Hur länge kan man spara K10?

Du kan spara outnyttjat gränsbelopp i din K10 ända tills du använder det. Sparat gränsbelopp räknas dessutom upp varje år och följer även med aktierna om aktierna byter ägare genom exempelvis gåva. Definitionen av gåva kan dock vara lite svår, varför rådgivning kring detta rekommenderas.

Vad händer med K10 vid försäljning?

Om försäljning av kvalificerade andelar i fåmansbolag ger upphov till vinst beskattas den, i likhet med utdelning, med 20 procent upp till gränsbeloppet. Och därefter i inkomstslaget tjänst upp till 90 IBB (år 2021 6 138 000 kr och år 2022 6 390 000 kr) i tjänst. Det vill säga som lön vilket är 32 – 57 procent, beroende på hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning utöver gränsbelopp + 90 IBB beskattas i kapital, det vill säga med skattesatsen 30 procent.

Är K10 personlig?

Ja, K10:an är personlig.

Kan man överlåta sparat utdelningsutrymme?

Det sparade utdelningsutrymme hör ihop med de kvalificerade andelarna och följer exempelvis med andelarna om dessa byter ägare genom arv eller gåva. Men det går inte att sälja ett sparat utdelningsutrymme.

Vad är blankett K12?

K12 är den blankett som du använder om andelarna inte är kvalificerade, utan istället är okvalificerade. Utdelning från sådana aktier beskattas i kapital med 25 procent.

Hur många K10 kan man ha?

Du upprättar en K10 per fåmansbolag som du äger direkt, om dessa aktier är kvalificerade aktier. Du får bara använda alternativregeln för beräkning av gränsbelopp i ett av bolagen.

Ska jag upprätta K10 för dotterbolag?

Om du har ett holdingbolag som i sin tur äger aktierna i ett dotterbolag, ingår dotterbolaget i din K10 för holdingbolaget. Ingen enskild K10 upprättas för dotterbolag.

Hur stor utdelning kan man ta?

Vill du veta hur stor aktieutdelning man får ta? När du får ta utdelning? Hur du deklarerar skatten på utdelning? När du ska betala in skatten på utdelning? Hur du bokför utdelning mm. Läs då vidare i min artikel ”Hur stor aktieutdelning får man ta?” som hanterar just de frågorna.

Det finns hjälp

Om du inte själv behärskar området är tricket är att göra en avstämning med din redovisningskonsult eller revisor innan du ändrar ägande eller om du är osäker på om du gjort rätt. Vi på Revideco har en 3:12 hjälp där vi kan guida dig igenom reglerna, boka ett möte här.

Dela den här artikeln!